Härliga dagar....

Hej hej hallå!
Då var det åter dax att plita ner några rader i bloggen efter några dagar av tystnad. Folk som känner mig vet att jag är glad för att prata och även att skriva, men ibland blir det helt enkelt inte tid till det även om man skulle vilja. Känner att tiden inte riktigt har räckt till sista dagarna, utan att jag för den sakens skull har kännt mig stressad på något vis. Dagarna har gått i ett i ett och igår kväll när jag äntligen hade några minuter över så valde jag att se filmen "New moon" som jag har haft liggandes hemma ett par dagar nu. Jag måste säga att den överraskade mig positivt, även om just sådana filmer kanske inte är min grej. Men visst, den var helt ok att titta på så nu får man bara vänta på att film 2 som går på bio just nu kommer ut på dvd.
Jag har haft en kanonvecka på många plan- so far! I måndags efter jobbet smet jag in med goda vänner på Depeche Modes konsert i Malmö Arena och den var kanonbra. Kanske itne annat att vänta från ett kanonbra syntband!? Känslan sitter fortfarande i från konserten när bandet tar i för allt vad dom kan och låter oss i publiken sjunga med till klassiker som "Enjoy the silence" och avslutningen med "Personal Jesus"- reach out and touch faith.... Wow- säger bara wow!!!! Och nu på denna vackra men ack så kalla vintermorgon så fick jag ett mycket trevligt sms av en av mina allra bästa vänner, Martin. Han hade lyckats snoka reda på att Roxette ska ha konsert i Anderstorp av alla ställen på denna jord i mitten på augusti. Vilken grej! Martin verkade mest förvånad över hur jag som är ett Per Gessle-freak ut i fingerspetsarna hade lyckats missa detta. Även solen har ju sina fläckar, eller!? :-D
Jag jobbade som vanligt 06-18 både måndag och tisdag så onsdagen fick bli lite av en återhämtning. Jag gjorde lite ärenden tillsammans med Nike som behövdes göra, och det är alltid trevligt med ltie sällskap så vi valde att hålla henne hemma från dagis för att hon inte hela tiden ska behvöa känna att hon måste gå på dagis varje dag. Hon tycker om att vara hemma och hitta på saker med både sin mamma och sin pappa, så det spelar egentligen ingen roll vem som hittar på sakerna bara hon får var med. Så är det iofs med alla barnen, av den anledningen att vi har valt att ha dom med hela tiden (nästan iaf) när vi gör saker. Nå väl, back to the story.... Vi var bla iväg och fixade rengöringsmedel till familjens nya spis med keramikhäll på Homebutiken här i Lund. Den ligger nära Nova så efter besöket där så svängde vi bara in i rondellen och styrde kosan mot Nova där vi shoppade ytterligare lite och så fick Nike sin efterlängtade lunch på Mackidonken. Så har nämligen McDonalds hetat för henne sedan hon var liten tjej, till skillnad från nu när hon blivit en stor tjej.
Onsdagen fortsatte med att hela familjen satte sig i bilen och körde in till Malmö, trots en härlig snöstorm som får alla skåningar att köra som lusar på vägen, för att väl framme lätt försenade inmundiga en otrligt god middag hos Martin och Maria. Ugnsbakad fisk och potatismos med stekt svamp i- mmmmm som det vattnas i munnen på mig bara jag tänker på hur gott det var. Jag misstänker att det pågår en komplott mot mig som går ut på att jag ska få in mer fisk på min lista över äten mat. Det roliga är att jag tycker om det egentligen, fisk alltså, men tex räkor eller kräfta eller hummer är kanske inte min favvomat. Fast räkor kan jag äta om det ingår i en smörgåstårta, och hummer har också slunkit ner när det ingått i något gott jag fått ställt på bordet framför mig. Ingemo lagar väldigt god mat, det ska gudarna veta, och hon har sedan vi träffats försökt få in mig på lite mer fiskrätter. Jag är väl som ett litet barn och stretar emot, men hon är på god väg att vinna kampen.... :-D Efter en god middag så var det åter dax att styra kosan hemåt och jag som sett fram mot lite rallykörning i snöstormen blev grymt besviken då det hade slutat snöa. Fast lite spännande eller hur man nu ska uttrycka det bidde det ändå när hela bilen hoppade till av blåsten när vi var på väg att köra och lämna Maja som vi tillfälligt fått låna under dagen.
Igår torsdag blev en lugn dag i hemmets vrå tills jag och Nike stack iväg till Högevallsbadet för att bada och mysa. Vi stannade där i nästan 2 timmar innan det började att kurra i magen och vi körde hem igen. Här på kvällen kom dagens stora happening- grillning!!!! Yes ni läser rätt- vi grillade egengjorda hamburgare som min kära hustru hade gjort tidigare på dagen, och jag måste säga att hon hade lyckats få till dom riktigt bra. Inte för att dom varit dåliga på något sätt tidigare, men nu hade hon blandat i bla Tabasco med chipotlte-smak som gjorde att de fick en mumsigt rökig smak. Jag stod ute i snön i mörkret och grillade medands de andra fixade och donade i köket. Dagens gäster var farmor och Martin och Maria som hade vägarna förbi. Fick lysa på hamburgarna för att kunna avgöra när de skulle vändas. Hehehe- upptäckte när jag grävde fram grillen ur snön att jag inte hade gjort rent grillen sen förra gången vi använde den- mysigt. Kan säga att det syntes att det var hamburgare vi grillade då också....

Och nu är jag alltså åter på mitt arbete och ska så vara 8 dagar på raken. Jag är glad, väldigt glad och otroligt tacksam, att jag har en så underbar familj som ger mig styrka och energi till att orka arbeta så mycket som jag gör just för tillfället. Det kommer att bli ledigt framöver, tro mig, men just nu satsar jag på att arbeta för det ger mig mycket i form av nya intressanta arbetsuppgifter och andra kuliga uppdrag.

Ha det bäst!

PG avslutar med orden: get into my heart, get into my soul....

Skön helg kan inte avrundas bättre.

Hej igen!
Nu är man återigen uppe med tuppen, nåja- nästan i alla fall, och ska se till att förpassa sig själv och Maja till Bollhuset om ca 1 timme. Där ska nämligen hon spela matcher med sitt lag i Lugis flickor -01, och det börjar 09:10 och slutar 12:30 ca. Efter det styr vi kosan åter mot hemmet och får vara tillsammans hela familjen några timmar innan det är dax att åka och lämna Maja till sin mamma igen. Så har vi det på söndagarna med lämning och hämtning. Samma glädje som man känner när hon kommer till oss- samma sorg känner jag när jag åker och lämnar henne. Tur då att jag har min kära hustru som kan trösta mig, och man får icke glömma de 2 andra små busarna som gör sitt bästa för att få sin pappa på gott humör.
Veckan som gått sen jag skrev sist får bara betyget så där eftersom jag legat magsjuk några dagar med repade mig hyfsat i alla fall tills det var dax för utgång i fredags med arbetskamraterna. Vi startade fredagskvällen med bowling och spelade under 2 timmar i Bollhusets lilla bowlinghall. Jag fick erkänna mig besegrad som Securitas bowlingchampion av Janne som kom upp i hela 187 poäng mot min 166, fast en liten revansch var att jag vann sammanlagt över de 5 serier vi spelade med 687 poäng. Kvällen fortsatte sen på Glorias med öl och god mat, eller vänta- nu blev något väldigt fel. God mat ska ändras!!!! Kocken måste haft en dålig dag och lyckades med att servera kall natchostallrik och fesljummen vitlöksburgare. Viktigt att komma ihåg- alla kan vi ha en dålig dag. Som avrundning på en trots allt trevlig kväll gled vi in på Grand Hotell och slog oss ner i sofforna och var lite sofistikerade under någon timme genom att dricka sista ölen och samtala. Skickar en tacksam tanke till Maria som var snäll och körde mig både till stan och sen hem igen!!!!
Igår lördag var Ingemo ute på galej i Landskrona så jag var ensammen hemma med barnen under några timmar. Då passade vi på att äta kvällsmat tillsammans med Nestor hemma hos barnens farmor och det var som vanligt mycket roligt tyckte vi allihopa. Tiden gick så fort! Hon bjöd på grekisk kötfärspaj med en härlig medelhavsinspirerad sallad till- mmmmmmmm. Tittade lite på handbolls-EM tillsammans gjorde vi medans jag matade Solise och sen var det dax att lämna då klockan blivit nästan 20:30 och både Nestor och barnen behövde komma hem och sova.
Och nu är vi alltså här igen- tidig söndag morgon....

Ha det!

PG skrev en gång: ooh ooh ooh wee there's nowhere else I rather be, but it doesn't make sense to me....

Usch och fy....

Hallå ja!
Då var det åter dax att fatta penna, eller i alla fall tangentbordet, och plita ner några rader. Datorn är, oftast i alla fall, en underbar uppfinning och i kombination med en mer eller mindre modern mobiltelefon så kan man ju hålla sig ajour vad som händer 24 timmar om dygnet. Kan inte låta bli att tänka på hur vi gjorde förr- vi som är födda på den tiden då man hade ett game & watch att kaga sig med och miniräknaren stod för det enda roliga i skolan. Visserligen dagens i-landsproblem men ändå kan man inte låta bli att tänka att vi hade det faktiskt ganska bra på den tiden trots allt. Gick ingen nöd på en och vi överlevde utan allt för stora skavanker.
Och sen är det det här med att snart alla måste visa upp sig i någon form av dockusåpa. Fan, man ser ju snart nakenfoto på alla som någon gång varit med och hur kul hade folk tyckt det varit om tex jag skulle flasha mig i en taskig tidning bara för lite berömmelse!? Nä, tacka vet jag ordet och all den makt som det har. Bättre då att försöka vara lite kreativ och skriva av sig sina tankar och funderingar. Det har min kära hustru tjatat, nåja- nästan, på mig under ganska lång tid att jag ska göra och äntligen fick jag tummen loss till att skriva. Folk som känner mig vet att jag är glad för att prata och lyssna, och har väl oftast något att tillföra debatten. Så tack kära du för att du fått mig känna den inspiration som var nödvändig för att komma igång.
Mitt jobb som väktare innebär många och långa ensamma stunder och då hinner man tänka ett och annat. Jag har jobbat som väktare i snart 15 år och känner mig ganska för att inte säga väldigt avslappnad i min yrkesroll, och det gör att man kan ha tankarna på annat än jobbet även när man jobbar. Det speglar säkert mitt sätt att vara som väktare, avslappnad men ändå på hugget när det väl behövs.

Varför har folk så jävla svårt att kommunicera med varandra???? Att prata verkar vara tabu för många och när man väl kommit dit hän så kommer också problemen som brev på posten.
Nu vet jag naturligtvis inte hur alla jag känner och inte känner har det där hemma men hemma hos mig och min familj är vi öppna mot varandra och pratar när vi vill och behöver. Som tex innan idag så hade jag och Ingemo ett väldigt vuxet och uppskattat samtal där vi sa exakt vad vi ville, och efteråt kändes det som om- Wow, det här vill jag uppleva igen. Bakgrunden till eller orsaken om man så vill till att vi hade detta samtal var inte alls den att vi hade bråkat utan det bara bidde så.
Att prata ska heller inte vara något som är till för bara oss vuxna utan även barnen måste få säga vad dom vill, och där erkänner jag bums att jag kan bättra mig både på att lyssna men även att försöka bättre förstå vad dom menar. Dom ska våga säga till mamma eller pappa vad dom tänker på eller vad dom vill ha gjort, utan att vara rädda för att den som det berättas för ska brusa upp av någon anledning. Man bara måste visa dom den respekten för hur ska det annars bli när dom blir större och inte vågar ta till orda.
Jag är medveten om att fast jag inte menar att vara sådan så kan jag ibland låta nästan irriterad eller sur när någon pratar med mig. Händer naturligtvis ibland att det då uppstår situationer som tar en liten stund, några få sekunder, att reda ut men sen är allt bra igen. Kanske bättre då att jag tänker till lite innan på hur jag vill framstå/låta för då slipper man ödsla kraft på att rätta till det som blivit fel....

I ett förhållande är man alltid minst 2 om saken, och i mitt fall 2 plus 3 barn som vill ha del i det som händer och sker. Visar man hänsyn och respekt inför varandra och är ödmjuka inför uppgiften så tror jag att vägen ligger öppen för att lyckas. Frihet under ansvar är något som jag uppskattar och något som jag försöker följa så väl i yrkeslivet som privat. Sen kan man naturligtvis ibland känna att hej, detta vill jag bestämma, men då gäller det att man pratar om saken så blir det förhoppningsvis heller inga problem. Nu känner jag inte att detta är något problem för mig och min familj, men på jobbet är det inte riktigt detta som gäller.....
Där verkar det vara mer att sköt du ditt så sköter jag mitt som gäller. Och det kanske kommer som en överraskning för många men så är det faktiskt inte. Gör någon ett misstag eller liknande så drabbar det alla, och jag är ärligt talat förbannat trött på att städa upp skiten efter andra. Vi talar om vuxna människor som inte tar sitt ansvar för fem öre! Sen förstår jag också att cheferna inte kanske alltid kan vidtaga de åtgärder som kanske hade varit nödvändiga, men bara det händer något så är jag nöjd. Jag har alltid varit mycket noga med att försöka se saker och ting från båda sidor, myntet har som bekant 2 sidor, och även om det inte alltid är så lätt så ökar faktiskt förståelsen för hur saker och ting fungerar i verkligheten. Så väl i det privata som givetvis på jobbet så är det pengarna som styr till syvende och sist, och det måste man vara medveten om när man gnäller. Nu är det inte ett försök att fjäska för chefen för han lär ändå inte läsa detta, men där finns alltför många som bara gnäller utan att göra något åt saken. Det är ok att gnälla, MEN då får man också vara beredd på att vara lite kreativ och komma med lösningar på de problem som man tycker finns. Annars blir det tillbaka till det jag nämnde i början- sköt du ditt så sköter jag mitt....

Så där då! Då har denne fått skriva av sig lite av vad som funnits att fundera på under denna arbetshelgen när jag gått runt och funderat. Blir nästan lite som Baltazar: han funderade och funderade, och SÅ kom han på en lösning!

Ha det bäst!

Avslutningsord från PG: We're very much the same, you and I. The sweet hello, the sad goodbye....

Tjohoo igen!

Hej alla!
Vilken dag jag har haft. Eller dagar skulle jag kanske säga eftersom jag varit ledig nu onsdag och torsdag. Bilen har tagit mycket av min tid i anspråk eftersom den lämnades på verkstaden på onsdag eftermiddag och hämtades idag torsdag. Inget allvarligt denna gången, bara en vattenslang till kylaren som behövde bytas. Gick på 1094 kr hos Bilfixaren på Gunnesbo, och det är en verkstad jag varmt kan rekommendera. Aldrig några problem att få tid, och billigt är det. fråga mig inte varför, men så är det bara. Och för dom som undrar så får man skrivet kvitto, så svarta pengar kan det knappast vara tal om. Visserligen är det inte många av dom som jobbar där som talar svenska så det kan ju vara en förklaring till det lite lägre priset.
Så här tror jag att det är: iom att killarna som jobbar förmodligen inte är svenska medborgare så får de också förmodligen lite lägre lön än vad en svensk verkstadskille hade fått, men fortfarande får de mer än vad de hade tjänat i sina respektive hemländer. På det viset tjänar alla inblandade på det. Icke att förglömma- dom gör ett jättebra jobb, och vi har aldrig haft problem efter att ha fått bilen tillbaka.
Både när jag lämnade bilen och hämtade den idag så sprang jag hem respektive dit. Det är så skönt att ha kommit igång igen att röra sig efter det aningens lite för långa juluppehållet. Även om det inte går med någon svindlande hastighet så går det i alla fall framåt och det är positivt! Dessutom nu när jag fått lite hyfsad ordning på min iPhone så är det mycket roligare att springa iom att musiken strömmar som den ska i hörlurarna. Faktum är att jag knappt tänker på att jag är ute och springer utan det bara går av farten. Och oj oj oj vad man hinner tänka mycket på den stund man är ute, vilket i bägge fallen idag och igår har rört sig om nästan en timmes löpning. Man hinner göra många reflektioner över saker och ting och det mina vänner är något som jag verkligen uppskattar. Det är absolut inte så att det är tråkiga saker jag springer och tänker på utan tvärtom!
Som jag ser det är livet som ett enda stort pussel och det tar väl egentligen inte slut förrän man trillar av pinn, men det hoppas vi dröjer. Just nu varken hinner eller kan jag för jag har så mycket roligt att göra och stå i. I mitt fall så har pusselbitarna börjat att falla på plats allt mer och i allt högre fart, och som jag känner det är det helt rätt för mig. Är det en bit som läggs fel så är det bara att ta bort den och börja om. Min stora inspirationskälla till all den livsglädje som jag känner nu är min familj!!!! Mina 3 underbara barn, Maja/Nike/Solise, och kvinnan i mitt liv- Ingemo. För dom som inte vet det så gifte vi oss för lite mer än 2 veckor sedan, och det var det bästa som kunde hända. Vi har varit tillsammans i snart 5 år och jag är så så glad att jag träffade henne. Tillsammans har vi upplevt mycket, speciellt om man sätter det i relation till den tid vi varit tillsammans, både glädje och sorg, men vi har tagit oss igenom allt tilsammans hand i hand och här står vi nu. Fortfarande hand i hand, med alla barnen, och har ett härligt liv framför oss som väntar.
Detta låter nästan som om orden skulle kunna komma från Björn Ranelid, och visst är han en inspirationskälla på något märkligt sätt. Fast jag vill inte apa efter honom utan köra mitt eget race.... :-D
Åter till familjen!!!! Dom är mitt allt, och när det känns lite motigt av någon anledning så räcker det att tänka på dom så blir man genast lite gladare. Så är det antagligen för dom flesta med familj, men jag vill i alla fall tala om att min familj betyder väldigt mycket för mig. Jag skänker nu en tanke till min kära hustru som står ut med mig som jag är, och visst har vi våra duster men det slutar alltid med att vi blir sams. Det sköna som jag känner det är att vi kan prata, och det är så så viktigt att kunna göra det tillsammans. Det ska inte vara en enda lång monolog utan en diskussion mellan 2 individer, och man måste kunna säga vad man tycker och tänker till varandra och det tycker jag också att vi kan utan att den andre surar till. Man må ha olika synpunkter på saker och ting, och inte alltid tycker man likadant, men när man summerar det hela så blir det bra i slutändan ändå. Just nu skulle jag bara vilja gå upp och ta alla i familjen i min famn, men det går inte av olika anledningar. Dels är Maja inte hos oss denna veckan, och sen är klockan snart 02:00 vilket innebär att jag börjar jobba om ca 4 timmar så jag tror jag slutar här för idag och går och lägger mig.

Tack för ordet och natti natti alla!

Avslutar med några få ord från min store musikprofet (PG): I like it when you come around, you make me feel so very good. I like it when I leave the ground, just by walking in your neighbourhood....

Tjohoo!

Jaha, då har man gett sig in i bloggandets värld. Spännande och jag ser med tillförsikt fram mot att försöka uppdatera så ofta som möjligt. Hoppas nu bara man kan göra det från mobilen- i mitt fall en iPhone som fungerar som bra mycket mer än just som en mobiltelefon. Teknikfreak!? Frågar ni min kära hustru så tycker hon nog att ett ja på den frågan är det rätta svaret, men jag vet inte. Är det inte så att den som har flest prylar när den dör vinner???? :-D
Innan jag avslutar detta första inlägg i bloggen så vill jag bara hälsa eventuella läsare välkomna....