Rapport från Falun del 2!

Hej igen!

Kallt om snudan är det när man knallar runt i centrum av Falun en dag som denna. Vet inte vad termometern visar men oavsett så är det kallt. Allt kring nollan är kallt med skånska mått mätt. Extra klurigt är det iom att jag springer runt med kameran i högsta hugg i hopp om att finna något att fånga med kameran, och jag kan knappt vänta tills jag får lägga in bilderna i datorn hemma så man får se dom annat än i kamerans display.

Idag har jag bara tagit det lugnt, precis som jag gjorde igår. Ladda batterierna och bli kvitt resterna av förkylningen är vad som stått på programmet och man kan väl säga att det är just de sakerna som jag gjort.
Har precis kommit tillbaka från en runda nere i stan och en fika bestående av stor kopp choklad med vipsgrädde och en lite kaga till gjorde susen. Konstaterar att på väldigt liten yta fanns det inte mindre än 2 (!) gallerior och det är ju långt mer än vad min hemstad Lund mäktar med att visa upp. Annars var det i stort sett samma affärer som hemma så jag gick mest runt och njöt av tillvaron. Snålhandlade lite med ögonen gjorde jag förstås.... ;)

Om någon timme hoppas jag på att äntligen få träffa min mammas kusin och fru, mina 3 sysslingars föräldrar, på en restaurang nere i stan. Blir ett kort möte iom att jag och Jeppe ska befinna oss i Sandviken 19:00 för att se bandymatchen mellan Sandviken och Villa Lidköping. Kände dock att när jag äntligen tagit mig hit så vore det kul om det gick att klämma in en liten träff även med dom och tänka sig- det ser ut att lyckas! Förutsättningen var att det passade oss alla och det verkar som det ska gå vägen såvida nu inget hinder dyker upp på vägen. Håller tummarna!
Det var riktigt längesen jag träffade dom båda, närmare bestämt 24 år sen när jag var uppe och hälsade på dom i Falun sportlovet i 8:an eller 9:an. Peppe och Mansan och barnen bodde tidigare i Åkarp men flyttade för många år sen hit upp till Falun. Som lite kuriosa kan nämnas att hade dom bott kvar i Åkarp hade dom numera varit grannar med Hells Angels....

Imorgon blir det då till att styra kosan åter mot hemmet i Lund. En färd som tog mig hit på ca 6,5 timmar plus 30 minuters paus men det är en tid som jag inte lär klå när jag kör söderut imorgon. Dels har det snöat här uppe och jag vet inte hur långt ner snötäcket sträcker sig och dels så har bilen jag kör bara sommardäck. Visserligen splitter nya sådana men ändå. Inte bra, men vad göra!? Jag ville ju hit och hit kom jag, och har jag väl tagit mig hit så ska jag nog kunna ta mig hem oxå. Behöver inte köra såå fort kanske.... :)

Igår gjorde jag ett nedslag i den svenska kulturen när jag besökte Falu gruva. Vilken hit det var att ta sig den tiden till att besöka gruvan! Det var jag, en stockholmare och ett par från Dalarna som fick nöjet att följa med guiden ner i underjorden. Som längst ner var vi på 67 meter, men då ska man ha i åtanke att gruvan går ända ner till 440 meter men där är vi turister inte välkomna. Det var himla imponerande att få se allting, och man gick bara i den gamla delen av gruvan. Den nya delen finns på andra sidan av det stora brottet från där man kommer in på området och är inte öppet för allmänheten. Han berättade flera historier om hur det gått till där nere när dom bröt all malm och annat, och när vi nu inte var större grupp än 4 så tyckte han om att lägga in personliga saker i det hela vilket gjorde upplevelsen än bättre.
Sin storhetstid hade gruvan på 16 och 1700-talet, och som mest arbetade där ca 1200 nere i gruvan plus då några 1000 ovan jord. Det stora raset inträffade 1687 på midsommarafton när som tur var INGEN befann sig i gruvan. Sen har där skett flera ras men inget som kommer i närheten av detta. Arbetarna hade bra förmåner, bla slapp dom ge sig ut i krig om dom arbetade i denna gruva. Sen hade dom även någon form av sjukersättning vilket var väldigt ovanligt på den tiden. Man eldade i gruvan om torsdagar och sändagar för att det sen skulle bli lättare att bryta loss det man ville åt. Det var bara män som arbetade i gruvan, och man kallade dom gruvdrängar. Först på slutet fick kvinnor arbeta där nere fram tills man stängde gruvan 1992. Dom tog sig lättast upp och ner i gruvan genom att åka i korgarna som fanns i alla de schakten runt om i gruvan. Så klart hände det att någon trillade ur när dom åkte 8 man i en korg. Några våghalsar åkte ner med hjälp av linorna och det kallade man rännalina. De riktigt tuffa åkte med huvudet ner först och det kallade man för stupalina. Efter allt för många dödsolyckor förbjöds detta sätt att ta sig ner.
Arbetet var ganska riskfyllt och att många skadade sig och/eller dog var vardagsmat, och det sägs att Sveriges första akutsjukhus låg vid gruvan ovan jord.
Bäst och mest spännande var ändå historien om Fet-Mats, drängen som efter ett ras blev instängd i en sal och senare funnen 42 år efter raset. Hans kropp fördes upp ovan jord och ingen visst vem det var förrän en 70-årig tanta kände igen honom som hennes då trolovade som försvunnit utan att höra av sig precis innan de skulle gifta sig. Aaken var den att hans kropp bevarats av ämnen i luften så han såg ut som ny när man fann honom. Vilken historia....

Nähä, nu är det dax att bege sig ner till den gamle Greken i Faluns centrum. Ska bli himla skoj att återse Peppe och Mansan efter alla dessa år!!!!

Niklas.

"When I look back upon my life
It's always with a sense of shame
I've always been the one to blame
For everything I long to do
No matter when or where or who
Has one thing in common, too

It's a, it's a, it's a, it's a sin
It's a sin
Everything I've ever done
Everything I ever do
Every place I've ever been
Everywhere I'm going to
It's a sin...."

Denna gången tar jag texten från en av Pet Shop Boys absolut bästa låtar genom tiderna, "It's a sin", och drömmer mig bort. Låten har många år på nacken men är fortfarande lika bra när man lyssnar på den idag.... :)

Rapport från Falun!

Hej alla!

Bilderna från Dalarna får vänta eftersom jag inte har någon möjlighet att lägga in dom här där jag sitter i Falun och skriver denna kalla novembermorgon. Solen har inte riktigt orkat upp över taken men man ser att den är på gång. Termometern visar på -5 grader och när man tittar ut genom fönstret ser man nästan hur kallt det är. Mysigt!? Ja, det skulle man kunna säga att det är....
Familjen är dock på tok för långt borta och det är kanske inte så konstigt att man saknar barnen och Ingemo när man lever så tätt tillsammans. Även om det är skönt att få sova utan att någon liten fot sparkar en i magen eller att man behöver vara rädd för att i sömnen rulla över någon liten människa som tar plats i sängen mellan oss så har även det sin tjusning hur konstigt det än låter. Vi har ju valt att leva tillsammans och då får man ta det oxå även om vissa saker som tex sovande barn i sängen inte är det optimala. Fast det är rätt mysigt ändå för det mesta.... :)
Fick precis en rapport hemifrån och där är dom flesta friska och iväg. Även jag börjar bli på bättringsvägen och om inget annat fick jag ett kvitto på det igår när jag och Jeppe spelade en timmes stenhård tennis i Faluns tennishall vid foten av Lugnet. Hoppas nu bara att jag kan komma igång igen, för vilken gång i ordningen vet jag inte, så man kan börja känna att man lever igen. Handen på hjärtat- det är ingen höjdare när veckorna går och man inte hinner röra på fläsket!

Färden upp hit tog sin början i Höör sent söndag eftermiddag där jag varit och sett Maja spela seriesammandrag med Lugis flickor 01. Det är så kul att se dom spela och jag blir så glad för Majas skull när hon har roligt ute på banan. Extra roligt att hon fick kröna sin vistelse i Höör med att göra mål!!!!
Dom vann första matchen med 12-4 och den andre med 13-3 så där var det liksom inget snack om saken. Därefter fick dom ett erbjudande att spela en extra träningsmatch mot Eslöv vars motståndare hade uteblivit, och det nappade dom såklart på. Detta Eslöv som dom mött flera gånger och åkt på storstryk mot varje gång. Nu däremot visade tjejerna upp en helt annan sida av sitt spel, med Maja i mål i första halvlek, och efter mycket kämpande slutade matchen 20-16 till gula Eslöv. Dessa siffror hade man bara kunnat drömma om för ett år sen, så det visar ju om inget annat att dom är på rätt väg. All heder och tränarna för detta som leder tjejerna rätt hela tiden!
Via Höör körde jag småvägar genom ett mörkt Skåneland hela vägen till Örkelljunga där jag drog ut på motorvägen, och det tog sin lilla stund att ta mig dit. Mörkt och läskigt att köra i ny bil på vägar jag aldrig varit i närheten av tidigare, men fam kom jag till slut. GPS:en var redan där inställd på Jespers adress i Falun så jag kunde ju inte se hur långt jag hade till Örkelljunga....
Sen var det bara raka spåret upp till Jönköping och vidare mot Mjölby. Därifrån tog jag mig till ett ställe 3 mil söder om Örebro där jag var tvungen att nyttja McDonalds faciliteter. Efter en halvtimmes bensträckare hoppade jag åter in i bilen och styrde kosan vidare mot Örebro och sen bidde det så småningom Dalarna via Ludvika. Falun nåddes 00:45 där Jeppe mötte mig för att visa mig till lämplig parkering. Man skulle lätt kunna tro att en sådan lång resa på 68 mil är sövande men icke denna gången. Hade inga som helst problem att hålla mig vaken men så hade jag oxå musiken på högsta volym och ögonen fokuserade på vägen. Väglaget var torrt och fint även om det var runt nollan hela tiden. Var längesen jag somnade så gott på soffan....

Igår gjorde vi stan. Frukosten intogs först vad 13-tiden och sen bar det av till en snabbvisning av gruvområdet och även en tur upp för Lugnet till hoppbackarna. Snön föll med stora flingor så när jag väl kan lägga in bilderna så kommer ni att med egna ögon få se hur härligt det var. Fick även en guidad tur i stadens polishus när Jeppe skulle in på jobbet för att fixa lite inför dagens utbildning, och man kan konstatera tt polishus inte sklijer sig så värst mycket från varandra förutom då i storlek. Förvånansvärt nog så hade Falun mycket större garage än Lund och fler bilar, men det har säkert sin förklaring det med....
Efter lite matlagning och fotbollsgala så var det dax för kvällens stora begivenhet- tennis! En sluggerfest utan dess like där en av de positiva sakerna var att vi gick plus 8 bollar. Förutom lite kondition på pluskontot då förstås.

Jag presenterade Jeppe för Spotify igår och han var snart lika fast som jag var den gången jag kom över en inbjudan, vilket är förutsättningen för att kunna nyttja dess tjänster. Så nu medans jag skriver lyssnar jag på min senaste favorit alla kategorier- Rasmus Seebach från Danmark. O'boy vilka låtar han har gjort! Och som halvdansk man är så förstår man det mesta av vad han sjunger om till skillnad från alla andra i detta avlånga land.... ;)

Nu börjar det bli tid att ta tag i lite andra saker så som att sjunka ner i soffan och avnjuta en film innan jag klockan 14 ska befinna mig vid Faluns Gruva för en guidad tur. Det ska bli riktigt roligt att få uppleva denna sak och jag kommer att ha kameran i högsta hugg förstås. Hörde dock igår när vi köpte biljetten att det är inte alltid man får lov för guiden att fotografera. Hmmm- hoppas på lite tur gällande den saken när det väl gäller!

Ha det gott allesammans och njut av livet och att finnas till- det gör jag!

Niklas.

"Yeah, Yeah, Yeah, Yeah..

Baby jeg var solgt li' fra start.
Du var min drømmepige.
For stjernerne på himlen,
ingen tvivl du var min engel.
Og alle folk ku' se du var med mig,
jeg var så fucking stolt.
Forvandled mig fra drengerøv,
til en mand langt om længe.

(Yeah Yeah)

Og planen den ku' ik' slå fejl.
Jeg sku' bli' gammel med dig.
Lykken var gjort, jeg skulle gør' dig til mor. (yeah)
Og ja, jeg har hørt om Nemesis,
men troede vel egentlig at vi var kvit.

Jeg ville virkelig ønske at jeg ku' bli',
men jeg er nød til at sige farvel..

Min engel
Min engel
Min engel

For evigt
For evigt
For evigt (sig farvel)

Jeg elsker
Jeg elsker
Jeg elsker
Kun dig
Farvel (sig farvel)

Min engel
Min engel
Min engel

For evigt
For evigt
For evigt (sig farvel)

Jeg elsker
Jeg elsker
Jeg elsker
Kun dig
Farvel, min engel...."

Fantastiskt bra låt av Rasmus Seebach. Blev helt tagen av den första gången jag fick upp ögonen för den. Sorglig men bra- oj oj oj....

Klippt hela dagen!?

Hej hej halloj!

Ja vad ska man egentligen säga!? I tisdags hade jag nöjet eller möjligheten att få se världens bästa fotbollslag spela på Parken i Köpenhamn. FC Köpenhamn hade besök av ingen mindre än FC Barcelona och jag hade turen att bli framlottad till att få köpa 2 biljetter till denna fantastiska match. Och vilken match det blev sen!!!!


Dom ställde upp med sitt bästa lag vilket innebär att in på Parkens fina gräsmatta klev Messi, Xavi, Iniesta (känd som Anders i Gnesta), Puyol, Abidal, Alves, Busquets, Villa- ja listan kan göras lång på idel stjärnor. Misstänker att deras bänk hade sprungit hem allsvenskan lätt som ingenting.
Matchen genomfördes i ett hela tiden högt tempo och det var fotbollsgodis big time om man nu har minsta intresse av denna sport. Inte varje dag man får se en match av denna kalibern och det var värt varenda krona. Fullsatt Parken, 38000, gjorde inte saken sämre och framför allt de danska fansen gjorde att stämningen var på topp redan innan matchstart. Makalös idrottsupplevelse var det hur som helst, och ett minne för livet.
Helt rättvist slutade matchen 1-1 och med lite mer flyt så hade FCK vunnit matchen oxå. De hade 2-1 inne men blåstes tveksamt av för ruff på målskytten. Extra kul att det var 3 svenskar på planen hela matchen för FCK. Heja Sverige!!!!


Längtar redan till den 7:e december då jag åter beger mig till Parken för att se FCK, fast den gången spelar de mot Panatinaikos i en förmodligen väldigt viktig match för deras fortsatta framfart i Champions League. Heja FCK!!!!
Detta var för övrigt andra gången i mitt liv jag såg en CL-match live. Första och hittills enda gången var jag tror 1993 när IFK Göteborg mötte Milan hemma på Ullevi, och det var på den tiden Milan var vad Barcelona är idag dvs ett av världens bästa klubblag. Milan hade en trave holländare på den tiden, bla Van Basten/Rijkaard/Gullit. Minns jag rätt avgjorde Van Basten i 75:e med matchens enda mål inför 42000 åskådare på ett fullsatt Ullevi. Kommer ihåg att då stod jag alldeles intill Milans klack med bara ett litet staket emellan och pratade med trevliga italienare, allt medans matchen pågick för fullt. Kunde tydligen prata redan på den tiden.... ;)


Har varit ledig 2 dagar nu och ägnat en del av tiden till att fixa lite här hemma. Igår blev det städning (lite undanplockning och dammsugning) och idag for jag iväg till Nova efter att ha lämnat barnen på morgonen och hämtade den lilla kantgräsklipparen som jag hade beställt. Med tanke på hur stor gräsmatta vi har så tänkte jag att det får räcka med en sådan i kombination med en vanlig handjagare så nu är ett delmål nått. Kopplade in den och testade dess verkan på framsidan och med tanke på hur högt vår djungel växt sig så nådde den fullt godkänt resultat. Måste bara fixa mer förlängningssladd så ska jag ge mig på urskogen på baksidan. Detta får dock vänta tills måndag nästa vecka då jag jobbar nu fredag tom söndag. Dessutom är det en fördel om gräset INTE är vått som det var nu. Smart som jag var hade jag precis tagit på mig nya brallor men efter ca 2 sekunder var dom lika skitiga som barnens overaller på dagis. Smart Melin- verkligen smart!

Förutom att klippa gräsmattan på framsidan av vårt lilla radhus så klippte jag även till familjens Nestor, min egen morfar alltså, i morse efter att jag lämnat barnen på dagis och innan jag for ut till Nova. Vi har samma enkla frisyr han och jag, dvs nästan så kort det bara går i båda fallen. Enkelt och bekvämt, och man spar många sköna slantar på att klippa sig själv.

Passade på att äta lunch uppe på jobbet idag iom att jag var uppe och lämnade lite papper där. Mitt besök var uppskattat då det hade strulat till sig med dagens matleverans så jag fixade detta åt de hungriga stackarna. Kul att sitta ner och prata lite så där lagom avslappnat när man slipper tänka på jobbet, och alltid kommer man fram till något matnyttigt. Det är ofta vid sådana tillfällen som man kläcker någon smart idé, och så skedde även denna gången. Med lite givande och tagande så ordnar man det för sig om jag uttrycker mig så.... :)

Näpp- nu hör jag på barnen att de börjar bli lite hungriga så det är bäst att bege sig ut i köket och kocka till något som faller dom i smaken. Tur dom inte är kräsna!
Senare ikväll bänkar jag mig i Arenan i Lund för att förhoppningsvis njuta av matchen mellan mitt kära Lugi mot Drott. Håller mina tummar så att dom blir alldeles vinröda!!!!

Niklas.

(Together) We will go our way
(Together) We will leave someday
(Together) Your hand in my hands
(Together) We will make our plans

(Together) We will fly so high
(Together) Tell all our friends goodbye
(Together) We will start life new
(Together) This is what we'll do

(Go West) Life is peaceful there
(Go West) In the open air
(Go West) Where the skies are blue
(Go West) This is what we're gonna do

Go West är en cover som Pet Shop Boys gjorde på Village Peoples gamla slagdänga, och om dom fortfarande avslutar varje konsert med den som dom gjorde en längre tid förtäljer inte historien men oavsett så är det en jävligt bra låt det svänger om!

Välkommen tillbaka herr Melin!

Hej igen!

Igen kan man verkligen kalla det nu när jag inte har skrivit på över en månad. Jag ljuger inte när jag påstår att så inte var avsikten, för att skriva här inne har aldrig känts som ett tvång för mig utan jag har hela tiden gjort det för att det varit roligt. Det är den enda anledningen vad jag kan komma på. Hur som haver så ämnar jag ta ett krafttag och bli bra mycket flitigare med skrivandet framöver- med början idag!

Mycket har hänt sen jag senast satte mig ner vid tangentbordet för att skriva. Bla har jag hunnit börja på riktigt på mitt nya jobb på Sjukhuset i Lund. Där jobbar jag mestadels som receptionist i huvudreceptionen i Blocket, och när där inte är öppet ronderar jag överallt och ingenstans. Riktigt roligt är det för man känner att man får hjälpa människor på ett helt annat sätt än vad jag fått göra tidigare, och en annan positiv sak är att där är ju alltid någon att prata med.... :)

Har även hunnit med den årliga resan till Globen i Stockholm för att kika på årets NHL-premiär mellan San José Sharks och Columbus Blue Jackets. En helt ok match även om inget av lagen är dom mer namnkunniga. Provade en ny taktik denna gången genom att redan i förväg ha bokat hotell i ort 10 mil söder om Stockholm vilket gjorde att vi kom en bit hem på natten och sen hade vi inte hela den tradiga sträckan att köra hem dagen efter.
Bilden under dagens rubrik visar duschen på hotellrummet där vi sov och hur tänkte den som satte in duschdörrarna eller toaletten för den delen!? Ingen av dörrarna gick att öppna utåt....
Som lite kuriosa från resan hem kan nämnas att vi körde förbi det stället i Småland där dom hade släppt ut alla minkarna vilket man lugnt kan säga märktes när vi kärde på motorvägen. Jösses vad många döda MINKAR det låg längs vägen. Minkar och inte munkar Ingemo!!!! ;)

Halloween har vi oxå det hunnit med att fira i helgen som gick. Mycket trevligt hade vi det med barnens farmor och mormor på besök. Vi lagade till en helt fantastisk god middag bestående av lövbiff, hasselbackspotatis och Ingemos smarriga goda sås till detta. Till slut åt man mer för att det var så gott istället för att man var hungrig. Så kan det bli ibland-hepp!
Barnen hade sett fram mot denna happening med bus eller godis, och när jag sen bad dom visa sina läskigaste miner blev resultatet följande....




Förra veckan hade vi sorg i familjen då vår allra käraste tjocktv dog på måndag morgon. Söndag kväll var allt normalt när jag som vanligt gick och la mig som siste man. När barnen sen på morgonen skulle sätta igång tv:n för att se Bolibompa så drog den en sista suck och sen var den död. Märklig känsla får jag säga då den varit mig trogen i äver 13 år. Helt klart kvalité som Sony tillverkar. Dock hade jag och Ingemo redan diskuterat igenom vad vi skulle göra när den dog, och som vanligt när tekniken strular hemma så går jag igång på alla cylindrar så jag tog helt enkelt barnen som var hemma pga sjukdom och åkte ut till Nova för ett besök på Elgiganten där min gamle Tae Kwon Do-kompis Kristoffer jobbar. Han ordnade världens bästa rabatt så jag kunde senare på måndagskvällen åka och hämta vår nya fina 50-tumare från LG.
O'boy vilken skillnad! Rena rama biokänslan fick man bums och det är ren njutning att se en dvd-film på den. Nu är det bara ljudet vi ska göra något åt men först ska det sparas pengar till det och jag känner oxå att det inte riktigt är prio 1 för tillfället.

Glömde ju nämna att jag har hunnit med att fylla år, och det är lika roligt varje gång även nu när man blivit lite äldre. Önskelistan blir kortare för vart år fast oftast får man till slut det man önskat sig. Detta året önskade jag en sak som både jag och Ingemo direkt hade nytta av, nämligen en eltandborste av bra kvalité. Får erkänna att det är bra mycket roligare att borsta nu när man får ett leende av figuren i displayen. Denna belöningen får man när man har hållit på i exakt 2 minuter och håller man på längre så fortsätter han/hon bara att le. Kanske fånigt, vad vet jag, men mig gör det glad i alla fall!

Nu måste jag bege mig till dagis för att hämta mina 2 minsta, för sen ska vi hem och bada jag och Solise innan det är dax för mig att bege mig till Köpenhamn och Idrottsparken där jag ikväll 20:45 får nöjet att se Champions League-matchen mellan FC Köpenhamn och ingen mindre än FC Barcelona. Detta Barcelona med alla sina stjärnor i högform- Messi, Xavi, Iniesta och Valdes. Återkommer senare med en liten berättelse om hur det hela var....

Ha det gott och på återseende!

Niklas.

"Go west- life is peacefull there. Go west- in the open air. Go west- baby you and me. Go west- this is our destiny...."

Fastnat i en Pet Shop Boys-loop som jag har svårt att ta mig ur. Deras liveversion av Go West gör mig på gott humör, och det kan man aldrig få för mycket av! :)