I better read between the lines....

Haaallooou ja!

Börjar med att berätta att detta är min sista arbetsdag på vääääldigt länge denna härliga söndag eftersom jag imorgon måndag påbörjar en flera månader lång pappaledighet. Visserligen ska jag inte vara helt pappaledig som jag varit med de 2 första busfröna utan jag siktar på att jobba ca 30 % för att på så sätt dryga ut inkomsten och samtidigt spara dagar så jag och Ingemo har möjlighet att ta ut mer föräldraledighet längre fram om vi nu skulle vilja det. När andan faller på kan det vara rätt skönt att ha några dagar sparade, och inte tänker vi låta farbror Staten få dom pengarna inte!

Igår lördag hjälpte jag Jonte och Hanna (vänner som jag kännt sedan lång tid tillbaka) att flytta och det var precis som flyttar brukar vara- jobbigt och tungt mellan varven men oxå väldigt roligt eftersom man hinner prata rätt mycket när man springer fram och tillbaka och kånkar saker.
Dom har köpt ett jättefint hus i Ålstorp strax norr om Hofterup, mitt ute i Skogen i ett större villakvarter, så huset är omringar av en del träd. Tomten är jättemysig men inte riktigt färdig eftersom de förra ägarna inte fått tummen loss att slutföra allt de hade påbörjat. Finns absolut potential i både hus och trädgård, inget snack om den saken!
Jag fick låna Stuckaturfirmans stora skåpbil och det gör att de få flyttar jag hjälper till med brukar gå lite lättare då den sväljer en hel del. Är väldigt glad och tacksam att jag har denna möjligheten för det enda som Firman vill ha, istället för pengar, är några flaskor vin och givetvis att man tankar upp bilen när man är färdig. Det där med vinet är något som kommit från mig själv eftesom de inte ville ta emot pengar och då tänkte jag på vad dom brukar tycka om och hepp- fram kom idén med vinet.
För mig är det självklart att ställa upp när vänner och bekanta behöver hjälp med saker och ting, nästan oavsett vad det är, och kan jag bara så givetvis ställer jag upp.

Denna inställning till att hjälpa till gjorde att jag i fredags efter jobbet ställde upp att närvara som lite vuxen/vakt på en 18-årsfest som gick av stapeln ute i Furulund. Det var en av barnens kusin Linus allra bästa kompisar Leo som fyllde 18 och firade med att bjuda till stor fest ute i Furulund IK:s lokaler. Ca 90 pers var där och vad jag såg så skötte dom sig bra. Visst förekom det en del öl men det var ingen som intog för stor mängd. Vi fick besök av både Polisen, Socialtjänsten och Nattvandrare och samtliga var nöjda med vad dom såg så det var väl ett gott betyg åt ungdomarna kan man lugnt säga. Som bekant löser man väldigt mycket genom att prata eller kommunicera på anant sätt och när alla de andra vuxna dör upp för att ta sig en titt gick jag och mötte dom och berättade vad som försegick och det märktes att dom uppskattade närvaron av åtminstone en vuxen som kunde hålla lite koll och larma om något skulle hända.
Trevligt var det som sagt och jag hoppas jag får möjligheten att göra det senare igen!

Gårdagen avrundades med att jag gick på bio med grannen Mats och en kompis till honom och vi var inäg på kvällen och såg filmen "Snabba cash". Jag måste säga att jag än så länge, fast det är fullt möjligt att jag ändrar mig antingen när jag hunnit smälta den lite mer/längre eller när jag sett den igen på DVD, är lite besviken eftersom den knappt följer boken. Jag läser inte många böcker (tyvärr!), det ska gudarna veta, men den här boken läste jag förra sommaren på ca 5 dagar i streck och den var så bra. Jag gillade direkt sättet som Jens Lapidus skriver på så därför streckläste jag även uppföljaren "Aldrig fucka upp" bums efter "Snabba cash" och den var lika bra om än den var lite annorlunda.
Vissa saker hade dom helt utelämnat och det egentligen värsta om man ser till hur boken slutar är att dom öppnade för en fortsättning. Möjligt att det är för att herr Kinnaman gör rollen som JW så bra men har man läst böckerna så vet man att han inte är med i bok nummer 2. Däremot är en del andra figurer från bok 1 med även i 2:an, och vad jag vet så ska dom spela in även bok 2 och den ser jag fram mot. Ska inte säga att filmen var dålig, absolut inte, utan det var bara det faktum att den inte följer boken som jag hade trott eller hoppats på som gör mig lite besviken.

Nähä, om man skulle ta tag i sitt liv och göra något vettigt som omväxling. Ja visst ja, det går ju inte att göra sådana saker när man är på jobbet.... :-)

Ha det gott och på återseende snart igen!

Niklas.

Lyrics of the day: don't you know, don't you know- don't you know how I feel when I'm looking at you. Don't you know, don't you know- don't you know can't you see I wanna have you.
Ankie Baggers gamla goding, "Don't you know, don't you know", som jag just i detta nu sitter och lyssnar på via Spotify. Kanske inte den mest avncerat skrivna låten men den är rätt bra att digga loss till även om den nu har några år på nacken.

Bang drum a little louder!

Hej hallå!

Jag vet precis vad ni tänker nu- nu sitter han uppe mitt i natten igen och skriver. Felet denna gång är bara det att jag till sist inte lyckades undvika allt vad sjukdom heter och fick rätt saftiga problem med magen mitt när jag höll på att mata barnen innan vi skulle iväg på ett litet kalas som vi alla hade sett mycket fram mot. Blev bara till att ställa in alltihopa tyvärr, men det går att ta igen senare, och sen fick jag ringa hem Ingemo för det var knappt jag kunde ta hand om mig själv ett tag. Hon kunde på grund av hård belastning på jobbet inte komma hem så fort som jag önskat, och det har jag full förståelse för, men tur i oturen hade jag snälla barn som på något sätt förstod att pappa inte var i högform så dom gjorde verkligen sitt bästa för att jag skulle få krya på mig. Och nu, många timmar senare, kan jag säga att det hjälpte. Bara att hoppas att känslan håller i sig men som det känns nu så kan jag jobba imorgon. En dag som för övrigt kommer att gå till historien eftersom jag ska utföra 4 olika tjänster under ett och samma arbetspass. Smaga på den! Återkommer med rapport hur det gick senare....

Man kan inte låta bli ibland att undra hur det står till i huvudet på vissa människor. Som tex på de människorna som bor i den här orten lite längre norrut i Sverige där nu så omtalade väldtäkten skedde och där det hela slutade med att i princip alla var emot den stackars flickan som blivit utsatt för det hela. Idioter! Innan man bildar sig en uppfattning är det i alla fall för mig väldigt viktigt att skaffa lite bakgrundsfakta, och om möjligt är det oxå väldigt viktigt att försöka se saken från mer än ett håll. Men den sämsta av ursäkterna för att någon, man som kvinna, inte skulle begå en våldtäkt måste väl ändå vara den att: nej det kan aldrig var han för han skulle aldrig göra något sådant. För helvete- hur kan man bara komma på tanken på att ens försöka resonera så???? Hade dom bara satt sig in lite mer i fallet så hade dom oxå sett bevisen falla på plats....
Inget ont som inte för något gott med sig- nu får dom stå i rampljuset och skämmas inför hela landet när historien vevas om och om och om igen på tv. Skadeglädjen är den enda sanna glädjen brukar det ju heta! :-)

Likadant undrar man hur folk tänker när dom på fullaste allvar tror att dom kan komma från ingenstans och spela Allan Ballan på en arbetsplats, oavsett ålder och kön, när erfarenheten är i det närmaste obefintlig. En sak har i alla fall jag fått lära mig sedan jag var liten och blivit uppfostrad till och det är att vara ödmjuk inför uppgiften och inte tro att jag är mer värd än någon annan. Vissa verkar ha glömt detta eller så har det helt enkelt missats av föräldrarna, inte vet jag, men man kan lugnt påstå att det ställer till problem längre fram i livet.
Likaså gör det att inte vara flexibel utan bara köra på i samma hjulspår hela tiden och antingen inte våga gå utanför dom eller ännu värre- inte kunna. Världen är full av dessa människor, och när man läser om dom i artiklar av olika slag fastnar i alla fall jag lätt eftersom detta är något som verkligen fascinerar mig slash intresserar mig. Visst, beroende på vad man jobbar med, så har man olika saker man måste följa men där finns oftast alltid utrymme för att vara flexibel inom vissa ramar. Men att bara följa reglerna och inte kunna/vilja se utanför regelboken- det finns bara inte i min värld! Livet blir ju så mycket enklare när man kör lite halvt på känsla, men det verkar inte gå in i skallarna på dessa stelbenta varelserna....

Det bästa har jag sparat till sist! Ekonomi är ett kärt ämne, och jag om någon vet hur det är att inte vara så bra på den saken. Man får kalla det vad man vill, men jag har i perioder lyckats mindre bra med att sköta min ekonomi. Det har i mitt fall hängt samman med att jag har separerat efter ett längre förhållande, och när man då står där alena så har man utgifter som man inte bara kan strypa rätt av utan får ta det sakta men säkert. Tyvärr går det då alldeles för långsamt oftast, eller kanske man ska säga att inkomsterna inte hinner ikapp utgifterna. Jag är oerhört tacksam för att jag har haft en mamma som alltid ställt upp för mig, och även banken som hjälpte mig när jag som bäst behövde det. Man kan nästan säga att jag var piloten till det som sen skulle mynna ut i Lyxfällan som körs på 3:an. En liten minivariant i alla fall....
Det är väldigt lätt att höja sin levnadsstandard och lägga sig till med vanor som sen blir svåra att ta bort pang bom. Nu, säger nu, efter många om och men så har jag lärt mig hur det ska gå till. Den känslan är obetalbar av att man kan ha sparat pengar istället för att ha slängt iväg dom på utgifter man låg efter med sedan innan. Ingemo har här varit ett väldigt viktigt stöd för mig, men hon har även varit lite av en läromästare som fått mig att se saker på ett helt annat sätt och helt enkelt fått mig att tänka i andra banor än vad jag tidigare gjorde. Kan bara säga att jag är glad att sms-lån och andra lätta sätt att låna pengar på inte fanns när jag var som mest nere i skiten. Blir lite av ett missbruk, eller där ändrar jag mig- det är ett missbruk att inte kunna sköta sig ordentligt gällande den biten! Många saknar den spärren att inte kunna låta bli att frestas att ta saker på avbetalning eller att ta ett snabbt lån när man är lite i kris eller har ont om pengar. Hehehe- kom precis på att jag skulle kunna ställa upp på ett ekonomiskt möte motsvarande AA och tala i egenskap av före detta missbrukare. Vore kanske något det!?
Jag kan inte låta bli att tycka synd om dom som råkat av en eller annan anledning hamna taksigt till, men ser man tex på hur dom i Lyxfällan har det så är det ju alla gånger självförvållat och då hamnar vi i ett annat läge. Spärrar saknas och en mängd olika händelser gör att man bara sjunker djupare ner i träsket och till sist kommer man ingenstans. Tex minns jag från när jag hade gått ut gymnasiet och då jag själv började jobba istället för att plugga så var det många i min årskull som levde på studiemedel och bara hade det bra. Läste en massa onödigt skit, enstaka kurser som inte bidde till någon sammanhängande utbildning, och drog på sig studieskulder som de aldrig blir av med. Snacka om onödigt! Jag hoppade visserligen aldrig på pluggtåget och det kan jag ibland ångra idag fast å andra sidan är jag ett exempel på att det går att klara sig fram här i livet utan utbildning. Jobb finns- det gäller bara att inte vara kräsen!
Det är VÄLDIGT lätt att hamna fel och sen får man problem att ta sig ur ekorrhjulet som snurrar allt fortare åt fel håll. Men det är aldrig, och får heller inte vara, för sent att hoppa av!!!! Man löser väldigt mycket bara genom att prata om det med någon....

Läggdax! Natti natti och på återseende snart igen.

Vid tangentbordet även denna gång- Niklas.

Lyrics of the day: I wanna to know what love is, I want you to show me. I wanna feel what love is, I know you can show me.
Denna balladen, "I want to know what love is" med Foreigner, ligger lätt på min topp 5-lista över de bästa balladerna jag vet. Texten, och Lou Grams inlevelse när han sjunger den, är för mig helt obetalbar. Finns ett klipp på Youtube där han framför den tillsammans med en orkester inför 70000 pers. Oj oj oj vad jag önskar jag hade varit där! Återkommer säkert till denna underbara sången flera gånger längre fram, men då med andra textrader....

Lugnet råder....

Hej allesammans!

Sitter här på jobbet och har en stund över. Brukar bli så ibland när man har hunnit med allt man ska och där inte heller ligger något och väntar. Vad passar då bättre än att skriva ner lite det man tänker på!?

Någonting måste ha hänt med mig i helgen som gick för plötsligt känner jag en sådan oerhörd livsglädje och lust att bara sprida detta till omgivningen runt omkring så jag knappt tror det är sant. Vet inte om jag någonsin har kännt så här!? Bara att hoppas på att det håller i sig, gärna ett bra tag framöver, så man hinner med och orkar med allt som snurrar i huvudet just nu. Planerna på allt som jag vill göra bara svischar förbi en efter en- gutti gutti!

Till att börja med skall jag taga tag i mitt liv och komma igång med träningen igen efter ett mer eller mindre ofrivilligt uppehåll ett tag nu. Har redan en lapp på garderoben i hallen med en text som verkligen får en att vilja ut och träna bums, och den passeras flera gånger varje dag och är en riktigt härlig inspirationskälla. Sånt kan behövas!!!! Efter jobbet idag vankas både löpning och styrketräning. Funderar som bäst på i vilken ordning, men för att bäst kunna hjälpa till med barnen innan de ska läggas så får det bli styrka först och löpning sen. Löpningen kan man i mitt fall ägna sig åt ganska sent på kvällen när alla andra har gått och lagt sig för då stör man ingen med den. Där har man dessutom ingen tid att passa till skillnad från styrketräningen som måste inrättas efter gymmets öppettider. Här kan nämnas att Nautilus på Delphi i Lund har generösa sådana så det är egentligen inget problem att kunna ta sig dit och träna när man känner för det.

Nummer 2 på listan är att återigen ta tag i kosten och försöka tänka på än mer vad jag stoppar i mig. Det gick hur bra som helst i höstas och början på vintern men sen kom något som heter julen i vägen och där tog det i princip tvärstopp. Vågen har visserligen inte gå tillbaka där den stod när jag började men den är en bra bit på väg. Så med början idag har det blivit full fokus på intag av mat och dryck och jag riktigt känner att fan- det här är ju lika kul som jag mindes det vara! Här är det på sin plats att nämna att Ingemo är en verklig pärla som tänker på att laga god och samtidigt nyttig mat många gånger till skillnad från mig som visserligen lagar mat men inte riktigt i samma kaliber och nyttighet som hennes goda. Där är för övrigt ett område som jag kan förbättra mig på- matlagningen. Jag behöver dels öka min variation på vad jag lagar och dels även försöka öka nyttigheten och kanske inte alltid köra halvfabrikat även fast tiden inte räcker till. Barnen brukar uppskatta det deras pappa lagar till och det känner jag är tämligen viktigt för mig att dom gör, men kan jag bara ändra mig en smula och ta det pö om pö så kommer dom säkert också att vänja sig vid annan mat än det jag brukar laga....

Nummer 3 på listan är att jag behöver avsätta tid till att ta hand om saker i hemmet bättre. Jag är fullt medveten om att man i ett förhållande bör hjälpas åt så att den ene inte känner att den tar alltihopa men ibland blir det inte riktigt som man har tänkt sig. Tex brukar städningen ligga på mig men jag kan ärligt säga att det inte alltid blir så. Här har Ingemo och jag olika smärtgränser för hur stökigt eller skitigt det kan få bli innan råttet är mågat, och där kan vi behöva bli bättre på att samspråka om hur vi vill ha det. Hur konstigt det än låter så tycker jag faktiskt om att städa och framför allt blir jag glad när man kan gå runt och mysa i vårt nystädade hus, men har man som vi 3 barn som far runt och plockar fram allt möjligt så blir det ibland att man inte hinner eller orkar plocka undan på kvällen. Detta borde dock vara en självklarhet men orkar man inte så gör man inte, så enkelt är det. Kanske kan jag med min nyvunna livsglädje och energi dra mitt strå till stacken och hjälpa oss alla i familjen att få det finare!? Hoppas kan man ju alltid....
Inte bara städningen är en sak att tänka på utan även vilken ordning man vill ha hemma och runt omkring sig är något jag tänker på. Trädgården skulle behöva en översyn nu när våren närmar sig med stormsteg, och kanske även samtliga våra förråd skulle behöva tittas på. Nu närmar sig ju visserligen min pappaledighet med stormsteg, bara 4 arbetsdagar efter denna kvar, men vis av erfarenheten sedan tidigare pappaledigheter så vet jag att man alltid hinner med bra mycket mindre än man tänkt sig. Men ändå vågar jag hoppas på att så som jag känner mig nu så kan det bara innebära positiva saker för hemmet och familjen.
Tvätten är däremot mitt svarta får. Usch, jag får dåligt samvete bara jag tänker på den. Hmmmm, vad kan jag göra för att hjälpa till och bli bättre där? Fundera på det du herr Melin....

För en stund sen tittade chefen förbi med ett förslag på timmar som jag kunde få välja mellan och arbeta när jag ska vara pappaledig. Jag vet att det låter konstigt att arbeta när jag ska vara pappaledig men nu ska jag ju inte vara helt pappaledig denna gången utan arbeta ca 30-40 %. Detta gör att jag måste tänka lite mer på vilka pass jag kan tacka ja till eller inte, och anpassa mitt arbetande efter Ingemos schema på akuten. Jag uppskattar mycket att jag får den möjligheten att välja för det underlättar väldigt mycket i planerandet. Viktigt att tänka på är att inte bara hugga ett pass bara för att Ingemo råkar vara ledig utan jag vill även att vi ska få tid tillsammans alla 5 som en familj. Vännerna får komma i andra hand och sen kommer jobbet, men planerar man rätt så reder sig allt till slut.

Niklas: kom ihåg att ta tag i dig själv och få iväg ansökan till Personskyddet i kväll!!!!

Nu börjar det bli dax att avrunda denna stunden vid tangentbordet för denna gång, men var så säkra- jag återkommer när ni minst anar det!

Hälsningar Niklas.

Todays lyrics: "all you zombies hide you faces, all you people in the street. All you sitting in hide places...."
Denna text är tagen från kanonlåten "All you zombies" med ett av mina absoluta favoritband- nämligen The Hooters. Jag har sett dom live 4:a gånger och dom är helt outstanding!!!!

Sometimes you need to see- the way it used to be....

Hej igen!

Long time no see som det brukar heta. Har av olika anledningar inte haft varken tid eller ork till att sätta mig ner och skriva, även om jag verkligen har velat eftersom det är ett för mig skönt sätt att koppla av om än bara för en stund. Sjukdom på barn och fru, nu för 5:e veckan i rad, har gjort att jag helt enkelt inte orkat. Kan tyckas vara dagens i-landsproblem och det är det väl iofs oxå, men fortfarande är målet att skriva så ofta jag bara kan och vågar. Som sagt så behöver man inte skriva så jättemycket eller jättelångt, fast just detta beror kanske på vad man är sugen på att berätta eller ta upp.
Ibland har man det stenklart för sig när man sätter sig ner men lika ofta bara går det av farten. Som nu tex....

Igår var jag och Ingemo bjudna ut till Carolines föräldrar ute i Sandby där det ställdes till med fest till Carolines ära. Det var en härligt festlig stämning och tillställning, och den hölls till Carolines ära dels av anledningen att hon fyller 35 men även av den anledningen att hon har varit med om en resa de sista 4:a åren som ingen annan ens kommer i närheten av ens om vi försöker. Vilken grej säger jag bara. Och kanske framför allt- vilket mod!!!!
Det var så skönt att kunna sitta ner där kring bordet och bara få njuta om den underbart goda maten och det supertrevliga sällskapet. Tiden gick som vanligt alldeles för fort, så som den brukar göra när man har roligt, och tyvärr behövde vi köra hem lite tidigare än vi hade hoppats på eftersom våran barnvakt var krasslig. Men detta förtar inte glädjen av att få vara del av en kanonkväll som denna!!!!
Man inser ibland vad man har gjort och kanske ställt till med, och ibland har man kanske inte riktigt förstått vidden av det hela. Jag vågar påstå att jag är en av dem som varit med allra längst på den resan som Caroline har gjort, och även om det inte alltid varit en dans på rosor för någon av oss inblandade så har nu målet nåtts. Fast har jag nu kännt att det inte varit lätt alltid så är det ju inget mot hur huvudpersonen har haft det, så sluta gnälla nu herr Melin och ryck upp dig.... :-)
Nu börjar del 2 på resan- fortsättningen!

Som lite avslutning på denna helgen har jag idag tillsammans med alla barnen och även Ingemo en stund innan hon var tvungen att sticka iväg och jobba varit på den årliga Våffeldagen som anordnas av den Lokala Hyresgästföreningen. Välbesökt är dagens understatement men konstigt vore annars när det vankas gratis våfflor av olika slag och en massa smarriga tillbehör till. Passsande nog fick jag ett förkläde med texten "Kökets konung". Kan det bli mer fel eller!? ;-)
Framför allt var där en massa barn men så klart även en del vuxna och det märktes att dom uppskattade det hela. Eftersom jag numera ingår i den lilla men dock styrelsen så var det tur att jag var ledig och kunde hjälpa till. Tur man har snälla och väluppfostrade barn som hjälper till med det som behöver hjälpas till med, tex att passa minstingen i familjen. Hennes båda storasystrar var som 2 små änglar hela dagen, ja hela helgen faktiskt, så det var bara för den stolta fadern att kämpa på med sitt gräddande av våfflor utan att egentligen behöva tänka på barnen. Tilläggas skall dock att jag hade dom inom synhåll hela tiden. Split vision kallas det visst....

Imorgon måndag är tanken att jag ska börja första dagen på ett nytt kapitel i mitt liv. Känns som det kan behövas en liten eftertanke här vad det gäller en del väsentligheter som kost och träning så det är bara att ta tag i det hela igen och verkligen tänka efter varenda gång något som har med det att göra ska genomgås. Visserligen har jag inte varit sjuk själv men alla andra i familjen har ju varit det i omgångar 5 veckor på raken nu så även jag har blivit lidande vad det gäller en massa men imorgon är det som sagt dags igen. Känner mig verligen motiverad och det är bara inspirerande! Mycket har jag att tacka Ingemo för främst för att hon finns där för mig men även för att hon hjälper mig att känna mig motiverad att ta tag i saker och ting. Förändringens vindar viner kring herr Melin- you just wait and see!

Natti natti allesammens!

Niklas

Lyric of the day: "öppna din dörr och säg att du vill ha mig här, säg att du inom bär- bara kärlekens röst. Och jag ska öppna min dörr, och ge dig varje dag igen. Leva här för sanningen, låt mig bli den som först- öppnar din dörr."
Klassikern av Tommy Nilsson, Öppna din dörr, som jag mer av en slump råkade snubbla över medans jag lyssnade på Spotify. Mmmmmm- vilken ballad!!!!

Går mot ljusare tider....

Hej hej!

Vad skönt det är att gå upp och veta att snart blir det ljust ute, i alla fall när man som jag går upp 05:20 för att göra sig iordning och ge sig av till jobbet. Snön smälter bort allt mer och mer och snart är där inget kvar av de jättehögarna som bara för några få veckor sedan låg och täckte marken. Härligt!!!!

Är på jobbet och gästspelar i dagarna 2 innan det är dax att hålla helg. Vi har en hyfsat hektisk helg men tar man det bara piano och låter tiden ha sin gilla gång så ska det inte innebära allt för mycket stress. Dock har jag 3 saker som bara måste fixas innan allt för lång tid har gått av veckan: protokoll som ska läsas igenom och skrivas under, lappar som ska delas ut i området där vi bor som gäller den lokala Hyresgästföreningen där jag är invald i styrelsen och till sist det som är mitt viktigaste denna veckan nämligen mitt personliga brev till jobbansökan hos Personskyddet på Securitas.
Jag fixade med mitt CV igår och ändrade och hade mig så nu är det helt ok så nu återstår bara att fila till det personliga brevet. Med tanke på hur mycket jag gillar att skriva och hur det oftast flyter på utan att jag tänker speciellt mycket på vad jag skriver så har jag idag här på jobbet börjat stolpa upp lite vad jag vill ha med och i vilken ordning jag ska skriva in det så det ser bra ut. Inget som oroar mig direkt men det ska dock göras för annars är det lätt att det blir liggandes och sen kommer man plötsligt på- shit, nu har jag glömt det.
Sälja in sig är inga svårigheter, snarare tvärtom, men hade jag kunnat sälja in mig i lösvikt hade slaget redan varit vunnet för då hade jag fått väldigt bra betalt med tanke på vikten.... ;-)

Sitter här och dreglar i mitt senaste nummer av Allt om MC som jag prenumererar på och jag kan inte bestämma mig för vilken slags cykel jag ska skaffa i framtiden när det blir dax. Dagens i-landsproblem jag vet, men det är mer känslan av att veta vad man vill titta på när det sen ska bestämmas. Helt klart är redan att det står mellan glidare och touring, och detta främst för att eventuell passagerare ska kunna åka med och samtidigt sitta hyfsat bekvämt. Samtidigt är min tanke att jag ska kunna ta cykeln kanske till jobbet den varmare delen av året, förutsatt att jag inte jobbar kvar på Astra men den risken/chansen har ju som bekant minskat radikalt de senaste veckorna. Helt enkelt kunna utnyttja cykeln mer i vardagen än till att bara åka runt och glida på och se så tuff ut man bara kan. Många cyklar man skulle kunna tänka sig att skaffa bara just för att dom ser fräcka ut men de senaste åren har lärt mig ett och annat om ekonomi och sättet att tänka på just den biten så därför har jag redan nu bestämt vad jag max vill/kan tänka mig lägga på en cykel den dagen det blir time att köpa.
Så länge får jag hålla till godo med min lilla miniracer som dock lär mig det allra viktigaste nämligen att få körvana och det ska man sannerligen inte underskatta. Det är något som både jag och omgivningen behöver en hel del av, så det blir till att ut och köra när jag väl kickat igång cykeln för säsongen. Oj vilken uppoffring det blir då- stackars mig.... ;-)

Ikväll avgörs mitt kära vinröda handbollslags säsong så till vida om det ska bli fiasko eller inte. I mina ögon ska dom med det laget dom förfogar över lätt ta sig till slutspel, det är inte snack om något annat. Det som såg så bra ut innan EM-uppehållet har förvandlats till något krampaktigt som inte vill släppa riktigt. Dock har dom fortfarande chansen och avgörandet i egna händer, men som det sett ut de senaste matcherna så är det inte med någon avkopplande känsla man bänkar sig framför datorn för att följa matchutveckling i kväll på HEH:s hemsida. Funderar även på att se med ett öga på TV4 Sport för där sänder dom H43 mot Skövde men dom lär ju även rapportera från de andra arenorna. Usch och fy! Inte trodde jag att Lugi skulle hamna där i år igen.
Nu är det alltid lätt att kommentera hur det ska spelas och vad som skall göras när man sitter bredvid på läktaren, och vi är ju alla världsmästare hemma i tv-soffan. Jag försöker alltid se saker och ting från mer än ett håll, oavsett vad det gäller, men ibland kan även jag som har 25 års erfarenhet av att ha sett handboll undra vad det är som händer. Visserligen saknar jag de rent taktiska grunderna men ändå!
Återigen är det bara att knyta nävarna i fickorna och gå in och göra årets match, eller i alla fall det bästa dom kan, för de vinröda killarna och så får vi se hur långt det bär denna gång. De vinröda tjejerna har redan gjort det bästa dom någonsin presterat i serien så nu har man vissa förhoppningar på mer framgångar där. Även dom spelar idag, borta mot Kroppskultur, så det blir till att knyta båda nävarna för att det ska bli helst dubbla segrar för vinrött senare idag. Kämpa är ordet för kvällen!

Dax att återgå till varför jag är här på jobbet idag och ta och gå ut och röra på mig innan dagen är över för min del.
Ha det gott och på återseende snart igen!

Niklas

"We built this city, we built this city on rock'n'roll!"
Texten ovan talar nästan för sig själv. Givetvis är den tagen från Starships gamla slagdänga "We built this city" om någon nu undrar, och jag sitter här på jobbet och diggar allt vad jag kan.... :-)

Idag gäller det- segra eller dö!

Hallojsan!

Sitter återigen på jobbet och skriver. Lugnet råder och det känns faktiskt rätt behagligt att vara här denna söndagen, en av många som tillbringats på den östra sidan av Ideon de senaste 12 åren. Ja det är sant- jag har varit stationerad på Astra för Securitas räkning sedan februari 1998. Åren går kan man lugnt säga/konstatera! :-)

En stor skillnad mot alla de andra arbetsdagarna jag haft här genom åren är att jag påbörjade dagens arbetspass redan 04:30 vilket innebar uppstigning 04:05 för att vara exakt. Detta för att kunna sluta redan 16:30 då snäll nattkollega kommer in lite tidigare, eftersom hon fick gå hem motsvarande tid tidigare, så jag kan skynda mig hem och byta cykel mot bil och sen köra i rallycrossfart ner till Arenan och se en förhoppningsvis spännande och bra handbollsmatch mellan mitt kära vinröda Lugi och dagens motståndare Drott.
Lugi har legat på slutspelsplats hela tiden egentligen sedan serien startade i september, men vill det sig illa idag så kan den platsen vara förlorad och det vore mycket tokigt om det bidde så. Sport, och i synnerhet handboll med vinrött inslag, ligger som de flesta kanske redan vet mig väldigt varmt om hjärtat och därför har jag i dessa lägen en benägenhet att låta mig ryckas med så till den milda grad att mitt humör påverkas. Är han klok tänker säkert många nu. Ja säger jag själv, det är jag. Jag är bara en smula mer intresserad än gemene man! Det bor en sportmupp i oss alla.... ;-)
Jag hade förmånen att i torsdags få växla några ord med kantspelaren Sebastian Lindell, i mina ögon årets bästa värvning alla kategorier, och han var på gott humör och när jag frågade om han inte kunde sätta en 10-12 mål så bara garvade han och sa att han skulle göra sitt bästa. Jag menar, så slipper vi som sitter på läktaren att lida allt för mycket. Svårare än så behöver det inte bli!
Man ska komma ihåg att Lugi var i exakt samma läge med måstematch i sista hemmamatchen förra säsongen och då var det ett formtoppat Skövde som besegrades. Nu är det ett Drott som har kanonform som måste slås för att avgörandet fortfarande ska finnas i de egna klisterfyllda händera. Jag kan inte göra mycket mer än att visa mitt stöd för laget nu när dom som mest behvöver det och infinna mig till avkast 17:00. Är övertygad om att dom kommer att göra vad dom kan för att segra, även om det nu inte behöver bli så dramatiskt som till mitt ordspråk som visar sig i rubriken- segra eller dö. Vinn matchen så slipper vi fundera på vad som annars händer....
Kom igen Lugi!!!!

Var det någon som såg gårdagens melodifestivalfinal från Globen? Jag gjorde, och jag vet inte om den kommer att sätta några djupare spår i mitt minne precis. Många av låtarna liknade varandra och det var egentligen ingen som stack ut speciellt mycket, oavsett om det var en ballad eller upptempolåt.
Inslaget som var nytt för i år med att ett par länder i Europa fick rösta på vilka låtar de tyckte mest om var klockrent, för det är precis vad vi behöver för att vi ska få en hum om vad det är som går hem ute i vida världen. Men så.... När det var dax för Sverige och svenskarna att rösta så gick vi stick i stäv med hur de andra länderna hade röstat och så vann en helt annan låt än den som ledde i halvtid. Låten som vann var inte dålig, men för mig hade den inte det där lilla extra som kanske hade behövts för att gå lång i finalen i Oslo i maj. Jag gissar därför, mellan tummen och pekfingret, att vi hamnar på en hedrande mellan 10-20 plats. Någon som sätter emot? Nä, trodde just det....

Auf wienerschnitzel!

Niklas

Todays lyrics: I've been waiting for a girl like you- to come into my life. I've been waiting for a girl like you- a love that will survive....
"Waiting for a girl like you" av Foreigner är en av mina absoluta favoriter just nu. Lou Grams röst gör sitt till för att låten ska bli än bättre. Den är bara så bra!

Status Quo!

Hejsan hejsan!

Befinner mig på jobbet och fick en stund över så jag tänkte plita ner några rader. Helgerna på jobbet är i allmänhet lugna och utan stök så nu när jag är klar med tidningen så grabbar jag tag i min mobil och skriver här istället en stund. Enda felet med att skriva via mobilen är att jag inte kan lägga in bilder som jag brukar göra. Grr.... ;-)

Igår var det final i På spåret och idag vankas final i Melodifestivalen. Båda programmen är något vi brukar följa där hemma så oddsen är goda att vi hamnar i tv-soffan 20:00 om inte förr.
Även om jag är en musikälskare av stora mått så är det inte alltid som musiken, eller rättare sagt låtarna, som är med i melodifestivalen passar mig. I år är det glädjande nog, för mig åtminstone, en hel del ballader med och en och annan upptempolåt som är med. Återstår att se vad för stil och vilken låt folket röstar fram som vinnare. Sen kommer nästa problem: har den låten som vi skickar iväg till Norge någon chans att vinna? ser man till hur det ser ut inför varje gång det är tävling så ska vi enligt de så kallade experterna och även Christer Björkman vara med och kunna slåss om förstaplatsen. Det kan man ju så här i efterhand konstatera stämmer inte alls med tanke på vilka placeringar vi fått. Hedrande 18:e plats och liknande. Allvarligt talat- är det något att skryta om? Nej, verkligen inte om jag får säga vad jag tycker.
Problemet som gör att vi har svårt att vinna är detsamma som fanns innan fast i betydligt mindre skala nämligen det att det körs med svågerröstning länderna emellan. Vi i norden ger ju alltid, nästan i alla fall, våra högsta poäng till varandra, och så gör ju då av naturliga skäl de andra länderna till de länder som de känner anknytning till. Framför allt gamla östländer kör den uppenbara taktiken och så länge man inte gör något åt den saken så blir det i vart fall mycket svårare för andra länder att vinna. Om det nu inte så tex förra året dyker upp en låt som slår ut allt annat.
Man kan avsluta denna lilla filosofering i ämnet med att fråga sig följande: är detta ett stort problem? Nej, det tycker jag egentligen inte....

Fick igår fredag av kär kollega ett papper stucket i handen varpå det stod schemat för årets Tivolirock i Köpenhamn. Mycket uppskattat eftersom jag själv tidigare haft svårt att få fram vart jag finner denna lista.
För er som inte känner till det så är Tivolirocken något man verkligen ska försöka att bege sig till i alla fall någon gång per år, förutsatt att man gillar livemusik. Det är mer eller mindre kända artister som uppträder på Tivoli i Köpenhamn, och det enda man betalar är inträdet. För oss svenskar finns där en hel uppsjö med olika slags rabatter i form av brokort eller ICA-kort eller vad för kort man nu bär runt på i plånboken. Man kan konstatera att dyrt är det i varje fall inte!
Jag upptäckte att detta fenomen fanns 2003 och har varit där ett par gånger sedan dess. Genom åren har jag bla hunnit se INXS, Pet Shop Boys och nu senast förra året även Aqua som valde att lägga sin comebackspelning där. Det är enligt säker källa första gången som de fått stänga insläppet till Tivoli eftersom det vid det tillfället klämts in dryga 70000 människor. Smaka på den!!!! Nu stod ju inte alla 70000 och tittade på Aqua men nästan. Vi (jag, Maja och farmor) hade bara tur som kom in bara en liten stund innan de stängde portarna....

Känner ett ganska stort behov av att komma igång med träning och annat så att man får upp flåset igen. Är fan rätt trött på att vara lite småkrasslig och hängig. Nu får det räcka!
När man sitter här på jobbet och tittar ut genom fönsterna och ser alla som är ute och joggar kommer suget blixtsnabbt och man vill genast snöra på sig skorna och sticka ut. Lite tålamod i frågan skadar nog inte....
Struktur i vardagen är något som kan behövas ibland så man får ordning på saker och ting. Jag kan tom känna en viss längtan efter att få komma ut på golfbanan igen, och det är mina vänner något jag inte känt på väldigt länge. Iom att jag sänkte förväntningarna på mig själv och satsade mer på kvalitet än kvantitet så har det sakta vänt och blivit lättare att gå ut på banan och känna att man inte måste prestera utan man kan spela avslappnat och ta det för vad det är. Barnen får och ska ta sin tid så därför kommer inte golfen på första plats precis. Ligger på 11,5 i handikapp och det är jag mer än nöjd med för tillfället. Lyckas jag klättra neråt så är det bara en ren bonus!

Det börjar också bli dax att ta tag i iordningställandet av min lilla MC för säsongen. Väderleken ute inbjuder verkligen till att man skulle mer än gärna ta en liten tur. Dock behöver den servas och besiktigas innan det blir något åkande annat än till och från verkstaden. Ska prova starta den och så får man hoppas att den går igång. Någon sade mig att den hade nog mått bra av att underhålladdas vilket jag inte har gjort under vintern. Tokigt men inte så mycket att göra åt just nu. Till nästa år är det däremot läge att inhandla en laddare till batteriet, för vad jag minns vad den förre ägaren sa så var det bara att starta den efter att den stått stilla hela vintern.
Om så är fallet återstår att se....

Fridens liljor!

Niklas

Lyrics of the day: I'm taking a ride with my best friend. I hope you never let me down again....
Never let me down again är en härligt ihopsnickrad poplåt av Depeche Mode, en av deras bästa i mitt tycke.

Vinröda tjejer- det är grejer!!!!

Hej hopp!

Här kan man verkligen snacka om euforisk efter en match. Nu ska man inte dra för stora växlar på denna första matchen i kvartsfinalserien i bäst av 5 men ändå. På vilket sätt dom genomför den efter en hyfsat trevande inledning. Jag känner det som att när Caroline Friberg, linjespelaren för er som inte kände till det, sätter ett par mål på raken mot slutet av första halvlek så släpper allt, både för oss i publiken men så klart även för aktörerna på banan. Andra halvan av matchen är ren defilering och det var mest frågan om hur stor segern skulle bli. Nu stannade den vid 31-18 och i mina ögon är det klart godkänt. Ett litet moln på den annars klara vinröda himmeln kom dock på slutet när något hände med Sabina Jacobsen som gick i däck och fick ena låret hårt lindat. Hoppas nu bara det inte är något allvarligt utan att hon är tillbaka i gott skick tills nästa match som jag tror är på onsdag borta....

Jaha, vad har annars hänt sen senast jag skrev!? Jovisst, min tid har dominerats av att jag har tillbringat tid hemma med 2 sjuka barn. Jag är heller inte den som gnäller men det var väl bara en tidsfråga innan även jag skulle känna något eftersom vi nu är inne på 4:e veckan av sjukdom hemma. Känner visserligen inte mer än lite förkylning så det ska nog bli bättre när jag får komma till jobbet och vara ute och gå en del. Frisk luft i kombination med en näve Fishermans brukar göra susen. Kanske man skulle ta med en whisky oxå för att bättra på oddsen att bli kvitt förkylningen? Tror inte det blir så populärt.... ;-)

Och så har det då dykt upp ett nytt och mycket intressant jobb inom Securitas som jag ämnar lämna in en ansökan till att få börja. Det är en ny avdelning som ska startas upp med bas i Malmö och som ska ägna sig åt personskydd. Inte fast jobb utan mer som timanställd där man får vara beredd att rycka in med mycket kort varsel. Som det känns nu skulle det passa mig väldigt bra, inte minst med tanke på att jag redan är på gång att röra om i grytan. Har ju knappast varit den som är precis känd för att röra runt så mycket utan mer för att jag varit den som stannar länge på ett och samma ställe, men man ska heller inte vara sämre än att man kan ta sitt förnuft till fånga och ändra sig på den punkten. Håller som bäst på att fila på både CV och personligt brev som var det som krävdes. Är lite kräsen vad det gäller att få till just den typen av skrivelser men jag har ganska gott om tid på mig innan papperna ska vara inlämnade.
Har man tur och blir intagen/antagen så vankas det sen utbildning i 2 veckor och den ser jag mycket fram mot att få genomgå, även om det inte är någon dans på rosor eller "walk in the park" med tanke på allt som ska gås igenom och som ska in i skallen. Känner mig bara så inspirerad att lämna in ansökan!!!! Efter ett ok från chefen känns allt dessutom mycket lättare.... :-)

Insåg just att jag har knappa 2 veckor kvar innan jag går på min hett efterlängtade pappaledighet! Det ska bli så fett, och förhoppningsvis har alla sjukdomar flytt sin kos och jag kan ta långa promenader med lilla Solise i vagnen och hämta storasyster på dagis. Kanske man även orkar att gå ner till Järnåkra för att hämta Maja i skolan också!? Blir det för jobbigt går det ju alltid att ta bussen tillbaka hem, för vi har den turen att 1:an går hela vägen från hemmet på Östra Torn och stannar nära Majas skola. Missar man 1:an kan man alltid ta 6:an som går alldeles intill skolan men då får man gå ett par hundra meter när man klivit av på Östra Torn. dagens i-landsproblem!? Ja, kanske....

Nix, nu känner jag att jag måste avsluta för att gå och mnyta mig och få mer än välbehövlig sömn om jag ska orka vara pigg och glad på jobbet imorgon. Eller rättare sagt idag eftersom jag börjar jobba om dryga 5,5 timme.
Natti natti och jag lovar ett snart återseende!

Niklas

Lyrics of the day: The miracle of love, will take away your pain. When the miracle of love- comes your way again....
Från "Miracle of love" med Eyrythmics. En lugn låt som inte går av för hackor!

Då var det dax!

Hello hey!

Någon som känner igen ovanstående titel!? Jag önskar svar på följande: vilken artist och om möjligt oxå låtskrivare....

Måste någon gång lära mig att inte sitta uppe halv natten och skriva utan bara plita ner några rader för att om möjligt minska behovet av att skriva. Fördelen med att skriva i en blogg är att man kan skriva egentligen hur mycket som helst, i alla fall i jämförelse med att twittra. Eller för dom som skriver och uppdaterar i facebook, till vilken kategori jag tillhör. Nicke Nyfiken vill ha ett finger med i spelet överallt- oh yes! :-D

Har varit hemma med båda mina minstingar idag och det har varit avkopplande och behagligt på många sätt. Tyvärr har det inte haft riktigt den önskade effekten på Nikes hälsa som vi hoppades på utan hon får stanna hemma även imorgon tisdag. Skulle det sen behövas så är jag ledig, än så länge i alla fall, onsdag och torsdag så då kan hon vara hemma även då utan att någon av oss behöver vabba som jag fick göra idag. Imorgon är Ingemo ledig så då tar hon dagskiftet med barnen.
Apropå barnen så fick vi idag plats på dagis för lilla Solise!!!! Hon börjar inskolningen förmodligen i mitten på augusti så från april månads början fram till början av augusti vankas det pappaledigt för mig. Skönt ska det bli att få vara hemma med henne kan ni tro! Av förklarliga skäl så har jag inte kunnat var hemma med henne som det var tänkt från början men jag märker nu ju närmare jag kommer min pappaledighet hur mycket jag faktiskt längtar efter att få tillbringa tid med henne. Hon är en riktigt liten solstråle. När hon fyrar av sitt lilla speciella skratt så bara smälter pappas hjärta. Det roliga nu är att hon försöker prata med en och ibland verkar det som om hon för konversationer med en utan att man fattar ett skit av vad hon säger. Man får lätt intrycket av att hon pratar om något roligt eftersom hon skrattar rätt ofta mitt i allt....
Vi kommer att hjälpas åt med inskolningen av Solise då vi båda i augusti kommer att ha börjat jobba full tid. Sen spelar det klart roll var man, Ingemo eller jag själv, jobbar med tanke på eventuella nya arbetstider. Ingen större hemlighet att jag har börjat se mig om efter annat att göra på heltid, inte minst nu när dom inom hysat rimlig tid kommer att lägga ner min nuvarande arbetsplats- åtminstone som det ser ut nu. Fast man ska aldrig säga aldrig!
Faktum är att jag idag fick nys om ett mycket intressant jobb som jag ska kolla upp mer fakta om imorgon när jag kommer till jobbet. Jag återkommer när jag har mer kött på benen, var så säkra!

Natti natti allesammans och på återseende!

Niklas

PG skrev en gång: Paint me right, can you feel the heat in me tonight?

Borta bra- hemma bäst!

Home sweet home!

Så var man då tillbaka i hemmets lugna vrå igen efter en härligt intensiv helg på LaLandia med familjen och goda vänner. Som ni kanske märker så hann jag ju tom att blogga igår från mobilen för första gången. Inte illa, även om det som vanligt var sent på natten liksom nu. Jag borde gå och lägga mig bums men kände bara att jag måste få skriva lite för att komma till ro. Tyvärr så vankas det att vara hemma med sjukt barn imorgon eftersom Ingemo var tvungen att närvara på sitt jobb. Tokigt men inte så mycket att göra åt saken. Dock är jag tillbaka i den bistra vardagen på tisdag och sen får vi verkligen hoppas att barnen snart frisknar till för det är, tro det eller ej, imorgon 4:e veckan som någon i familjen som är sjuk. Har aldrig varit med om något liknande!!!! Hoppas det dröjer läääääänge innan vi hamnar i denna situationen igen....

Vi har haft en jätteskön härlig helg tillsammans alla 7. Stackars Nike blev tyvärr sjuk på vägen ner och sen har det hållit i sig hela helgen. Ingemo har varit duktig på att ta hand om henne och se till att hon fått i sig lite godsaker som gjort att hon kunnat hänga med när vi badat och hittat på annat kul.
För er som inte varit på LaLandia tidigare så kan jag varmt rekommendera att åka dit- om man har barn vill säga. Annars är det knappast något ställe man reser till eftersom det är helt inriktat på barnfamiljer. I alla möjliga och omöjliga konstelationer är väl bäst att tillägga!
Vi har badat, åkt vattenrutschkana,lekt i MonkyTonky-land, spelat minigolf, tittat på getter och bara mått gott. Barnen har däckat tidigt och sen har vi vuxna suttit uppe en stund och filosoferat tillsammans och fått en stund för oss själva. Tempot är hyfsat uppskruvat så egentligen skulle man behöva lite semester även denna veckan för att återhämta sig.... ;-)
Vi hade även funderingar på att ta en sväng över till Puttgarden men det bidde inget med den saken eftersom inte alla var på hugget. Bättre då spara det tills alla kan njuta av det resonerade vi. Därför blev det istället en liten sväng förbi Bottleshop vid Kastrup på vägen hem för att fylla på förrådet av godsaker. I vårt fall blev det endast ett flak öl eftersom ingen av oss är någon större inmundigare av alkohol utan det kan vara gott att få ta en kall dansk bir när man känner för det. Om det är så mycket billigare än hemma i Sverige vet i katten....

Tyvärr lades det lite sordi på stämningen efter hemkomsten när vi fick reda på att en av Ingemos kära kollegor sedan en bra tid tillbaka hade avlidit under helgen. Livet är inte rättvist! Usch och fy....
Även om inte jag känner Anders jättebra så har jag träffat honom vid några tillfällen både på Ingemos jobb på Akuten men även utanför jobbet i samband med lite brännbollsspelande i stadsparken när vi nästan precis hade träffats. Vilket nu känns som mindre viktigt att nämna men det var igår 5 år sedan det hände....
Det känns så tomt att Anders glada ansikte inte kommer att möta mig flera gånger när jag kommer för att hälsa på på Akuten. Så tomt, så tomt, så tomt.... Jag vet med mig att jag påverkas väldigt mycket av en sådan här sak även om det nu som i detta fallet inte är någon som står mig väldigt nära men ändå. Det var bara ett knappt år sedan jag satt på jobbet och läste söndagstidningen och fick se att en klasskamrat från gymnasiet hade avlidit. Och henne hade jag inte haft kontakt med på säkert 15 år minst. Ändå kändes det självklart att närvara på begravningen eftersom det liksom är sista chansen att ta ett farväl på något sätt.
Man kan konstatera att även om livet känns trist och det är mycket att stå i då och då så är man glad varje morgon man vaknar tillsammans med familjen och man/alla har hälsan i behåll. Lite sjukdom, även om det som sagt varit mycket just nu, spelar i sammanhanget ingen större roll. Jag känner att jag får lite annat perspektiv på tillvaron när en sådan här händelse inträffar, och det är då läge för lite tid till eftertanke för min del. Läge att stanna upp och fundera- vad håller jag på med? Är jag nöjd med livet? Är det detta jag vill? Ja det är det- det är så här jag vill leva men det finns alltid detaljer som behöver slipas på. Hur jag bemöter andra och framför allt barnen är en för mig viktig sak att tänka på, hur jag tar hand om mig själv är en annan. Kan tyckas vara dagens i-landsproblem men det är det inte. Inte för mig!
Riktat till mig själv: kom nu ihåg detta svammel när klockan ringer imorgon bitti om några få timmar och du ska skicka iväg din kära hustru till jobbet och själv ska du vara hemma med barnen och bara försöka må gott tillsammans....

Hälsningar Niklas.

PS. Jag har ändrat i inställningarna så numera ska det gå att kommentera för den som känner sig sugen och manad! DS.

PG:s bidrag till världen: om jag vetat då, vad jag vet nu....

Härligt med lite minisemester....

Hej alla!

Ligger här i sängen i huset på LaLandia och tänkte bara skriva några rader innan jag somnar. Faktiskt första gången jag skriver ett inlägg från mobilen, men förmodligen inte sista. Hoppas jag iaf....

Har precis kommit tillbaka från en liten utekväll bestående av minigolf, shuffle puck och flipperspel. Minigolfen var rolig på det viset att banan var lite speciell och annorlunda gentemot hur minigolfbanor annars är. Mer naturtrogen liksom. Bilder givetvis tagna i massor och de kommer att läggas ut både här, på resdagboken (sök på Melinilund) och även på Facebook. Martin vann före mig, Maria och Maja. Maja var en riktig hjälte dels för att hon somnade under melodifestivalen så vi fick väcka henne men allra mest för att hon gjorde det första hole-in-one:et när vi spelade. Grattis grattis Majis!!!!
Provade som sagt även shuffle puck och det är skönt att kunna plocka fram de gamla takterna från tiden när man var inofficiell Lundamästare och kunna luta sig mot dessa nu när man inte hade spelat på ett tag. Undras var närmsta bord finns hemma i Lund egentligen!?

Imorgon, eller rättare sagt idag, måste vi checka ut redan 10:00 så det lutar väl åt att vi åker hem då eftersom Nike är sjuk med feber och illamående. Mindre kul men inte så mycket att göra åt saken. Det är förhoppningsvis inte sista gången vi är här så nästa gång kanske hon mår bättre och är frisk om inte annat. Krya på dig snäckan min!
Återstår att se om vi tar en tur till Puttgarden innan vi styr kosan hemåt. Måndagen är en vanlig dag med jobb, skola och dagis så det är kanske bäst att vi inte blir allt för sena härifrån....

Natti natti och sov gott!

Niklas

PG skrev en dag följande: kärleken är evig när vi e tillsammans....

Skönt att komma bort om än bara över helgen....

Hej hej hallå där!

Sitter återigen uppe vid sena timmar på dygnet. Börjar bli en ful ovana, men jag ska göra vad jag kan för att komma tillrätta med problemet.
Imorgon, eller rättare sagt om bara några få timmar, så är det alltså dax för alla 5 i familjen att packa in det sista i bilen och bege sig till LaLandia över helgen. Ska bli så skönt att komma iväg om än det bara är 3 dagar och 2 nätter det gäller. allting är fixat. Nåja, nästan i alla fall. Dom som känner mig och Ingemo vet att vi packar fram tills det att bilen har börjat rulla ut från parkeringen.... :-D
Barnen är så spända och dom tycker det ska bli skitkul rent ut sagt. Dom vet ju iofs inte hur det ser ut där och vad där finns att göra, men det vet å andra sidan varken jag eller Ingemo heller. Blir till att utforska när vi kommer fram. Vår avsikt är att lämna Lund strax vid 09:30-tiden och sen åker vi förbi Malmö och plockar upp Martin och Maria som oxå ska följa med. Vi lämpar över Maja i deras bil så blir det mindre trångt i våran även om den är ganska stor och sväljer förvånansvärt mycket. I framtiden hoppas vi att vi har råd att skaffa något med 7 platser i....

Bidde inget jobbande idag eftersom det fortfarande var lite sjukt när vi vaknade i morse, men senare under dagen så har de 2 som varit mest sjuka piggnat till rätt bra så nu hoppas vi att vi slipper mer av denna skiten som varit de senaste 3 veckorna. Passar rätt bra iom att vi båda nu jobbar, om än Ingemo än så länge "bara" halvtid. I april går hon upp på heltid så nu i mars kan man se det som en liten uppvärmning för att prata lite sporttermer. Själv ämnar jag gå ner i tid till mellan ingenting alls och kanske 30-40 procent. Det som avgör hur mycket jobb det blir för mig är dels hur det jag erbjuds passar in med Ingemos schema, och dels hur mycket det nu blir lediga pass på Universitetet. Jag har bett att inte få så mycket eller helst ingenting alls på Astra för att om möjligt kunna förkovra mig på de andra ställena där jag nu är verksam. Själv hoppas jag på en bunke pass på Universitetet eftersom jag trivs bra med stället och sättet man arbetar på där. Frihet under ansvar är en klar favorit hos mig. Vi får se hur det blir längre fram helt enkelt!

Kan inte låta bli att nämna mitt allra mest kära lag alla kategorier, nämligen Lugi. Herrarna åkte tyvärr på stryk borta i kväll mot IFK Kristianstad och nu är det nära poängmässigt att det rent utav kan bli inget slutspel alls. Och tänk så lovande det såg ut för bara några få veckor sedan! De gör verkligen skäl för öknamnet som inte används så flitigt numera, Swinging Lugi. Jag både hoppas och tror att de duktiga tränarna Zanotti och Sandgren kan mobilisera styrkorna inför de 3 avslutande matcherna som komma skall. Nästa vecka blir skitviktig med match hemma på onsdag mot Allingsås och sen hemma igen på söndag mot Drott. Avslutningen borta mot Lindesberg ser väl på pappret ut som den lättaste, men det vet man ju vid det här laget hur det är med lätta matcher. Även om jag aldrig varit i närheten av att idrotta på den nivån så har man ju som åskådare lärt sig att motivation slår klass. Bäst att man pallrar sig dit och hejar allt vad man kan för att om möjligt hjälpa dom ta poäng och därmed säkra en slutspelsplats. Nu har dom inför denna säsongen gjort om slutspelet till någon form av gruppspel med 2 grupper med 4 lag i varje där ettan och tvåan går till semifinal. Kan bli tufft med tanke på att lagen tar med sig en på förhand given poäng till slutspelet men det är bara att kämpa på. Jag är helt och fullkomligt övertygad om att de vinröda killarna kommer att göra allt dom kan för att finna formen som gjorde att dom var seriens bästa lag och där dom faktiskt var obesegrade i 11 matcher på raken....
Givetvis kommer jag även att följa de vinröda tjejerna som lätt tog sig till slutspel, och dom gjorde det som seriens mest formstarka lag- tjohooo! De har aldrig placerat sig så bra i serien någon gång tidigare än som dom gjorde i år med en mycket fin 3:e plats som slutlig placering. Dom är obesegrade i 12 raka matcher och semifinal ska det bra bli. Minst är väl på sin plats att tillägga....
Lycka till båda lagen i de nästkommande matcherna från en med ett STORT vinrött hjärta!!!!

Läggedax mina vänner. Sov gott och på återseende!

Niklas

PG skrev en text som gick ungefär så här: It takes you no time to get here....

Så trött på skiten....

Hej igen!

Dom som känner mig vet att jag inte är någon negativ person i grund och botten, men ibland bara måste man få gnälla av sig lite. Och var passar det bättre att göra det än i sin egen blogg!?
Det som är lite tradigt just för tillfället är att alla i familjen utom jag själv är eller har varit sjuka. Och detta just som vi ska på vår första lilla minisemester på länge! Är det inte typiskt kan man fråga sig. Kanske har vi bara haft tur alla de andra gångerna när vi har rest iväg men då har vi varit friska. Den senaste att ansluta till sjukstugan är min kära hustru som har roat sig med att kräkas idag. man känner sig hyfsat hjälplös när hon ringer till jobbet och man förstår bums att hon inte mår så bra. Tur då att man har bra kollegor och chefer som verkligen gör vad de kan för att lösa min plötsligt uppkomna situation vilket resulterade i att jag kunde gå hem redan vid 14-tiden och ta hand om barnen med allt vad det innebär. vet inte varför men det bidde en hyfsat lång eftermiddag iom att jag for ut till Mediamarkt för att inhandla den sista Stieg Larsson-filmen. Återstår att se när man orkar se den. Kan tyckas vara dagens i-landsproblem men just nu är jag så slut att jag bara behöver lägga mig och sova, vilket oxå kommer att ske alldeles strax. Misstänker att OS har ett finger med i min trötthet....

Idag var det andra dagen på det nya jobbet och jag känner att jag börjar komma in i det mer och mer. Nu måste jag tillägga att jag har fått väldigt bra stöttning av käre kollegan Timmy Tott som passade på att kika förbi på en morgonfika. Han var även bussig och ställde upp och tog resterande del av min dag när jag var tvungen att gå hem. Tack!
Måste erkänna att det pirrar till lite av nervositet när det kommer ett sms som talar om att det har gått larm, och detta eftersom jag ännu inte har hunnit vara på speciellt många ställen och åtgärda larm på egen hand. Här spelar min rutin från snart 15 år i yrket en viss roll eftersom man trots allt har hunnit uppleva ett och annat. Håller man sig bara kall och ser till att ha med underlaget för den kund man ska åka iväg till så löser det sig till slut. Nästan lite så att man ser fram mot att få köra iväg på nästa larm faktiskt! Larmen kan ju vara av karaktären mer eller mindre allvarliga, så nästa larm behöver kanske inte vara av det mest allvarliga slaget. Be cool Nick, be cool.... :-)

Skit oxå- nu fick jag näsblod. Mindre mysigt....

Samtidigt sitter jag och letar låtar och artister på Spotify och för mig som älskar musik så mycket som jag gör så är det en fröjd att göra nya upptäckter om artister jag lyssnat på sedan lång tid tillbaka och så springer man på en skiva men inte hade en aning om att de hade släppt. Som nu tex så lyssnar jag på en för mig helt okänd liveskiva med gamla favoriterna Eurythmics. Helvete vad bra den är!!!! Lyssnar på Miracle of love och Thorn in my side om och om och om igen....
Fast det är klart- jag klarar mig inte länge utan en dos Per Gessle! Beroende!? Ja, i alla fall så nära man kan komma- hehehehe. :-D
Jag letar i stort sett varje dag efter att antingen A-ha eller The Hooters ska iväg på konsert här i Sverige eller i Köpenhamn, men än så länge är jag utan napp. Misstänker att i alla fall A-ha kommer någon gång under hösten eftersom dom är just nu ute på sin avslutningsturné. Efter 25 år ger dom upp som band har dom bestämt sig för och ska istället ägna sig åt sina respektive soloprojekt. Trist, verkligen trist, men sånt e livet. Hoppas som sagt hinna avnjuta dom ytterligare en gång innan de försvinner från min musikhimmel....

I värsta Björn Ranelid-stil säger jag nu att mina ögonlock börjar bli allt tyngre, så tunga likt en flygande elefant på genomresa i rymden. Verkar som om jag får öva upp mitt sätt att likna en bra författare, eller vad tror ni!? ;-)

Till nästa gång vi höres- fridens liljor allesammans.

Niklas

Min store musikgud PG skrev en gång: det hjärta som brinner, det flammar och gnistrar och slår....

Tycks vara en skitdag- men nya möjligheter anas....

Tjena!

Jag vet- klockan är mycket när jag skriver detta, 01:00 för att vara exakt, men jag vara bara tvungen att skriva några rader. Dels för att jag inte kan sova och då är det skönt att få skriva av sig lite av tankarna som far runt, men även för att det har hänt saker idag som kommer att påverka inte bara min framtid utan även många andras.
Idag kom det för mig föga överraskande beskedet att dom lägger ner AstraZeneca i Lund. Det har varit min arbetsplats i lite mer än 12 år med undantag för pappaledigheter och lite annat som gjort att jag inte varit där. Jag började där i februari 1998 som den förste killen i en reception och har blivit kvar där sedan dess. Dock har jag det senaste året haft turen att börja se mig om efter annat att göra inom mitt företag Securitas, och det kan man ju nu så här i efterhand konstatera var tur. Nu stänger dom visserligen inte ner Astra imorgon men i alla fall. Många, både inom själva Astra men även utanför som tex alla konsulter och deras företag dit jag själv räknar mig, kommer att drabbas nu när det blir nerdragningar. Återigen- jag är väldigt glad att jag började se mig om efter annat. Kanske är jag synsk, vem vet, men det underlättar absolut i det framtida letandet efter något att satsa sin tid på. Just nu trivs jag rätt bra med att göra lite olika saker och inte sticka till samma arbetsplats dag efter dag. Arbete är det jag minst av allt saknar! Övertiden bara rullar in i önskad mängd och jag skulle nog kunna jobba hur mycket som helst, men åldern tar ut sin rätt och man orkar inte hur mycket som helst längre märker jag. Eventuell arbetslöshet kommer att drabba dom med inte fullt så lång tid inom företaget som jag, som själv sitter inne med 15 anställningsår till sommaren. Kanske med lite tur så behöver ingen gå men då fordras det att vi lägger rabarber på nya lite större kunder.
Nix- jag är inte orolig för egen del, utan mer för de arbetskamrater som betyder något för mig och som jag är van vid att springa på lite då och då eller rent utav jobba mer eller mindre fast med. Det enda man kan göra är att vänta och se vad framtiden har att utvisa, och man ska inte måla fan på väggen. Inte än i alla fall....

Nu är vi inne på 3:e veckan med sjuka barn, och lilla Solise är inne på 3:e dygnet med närmare 40 graders feber. Sker ingen förbättring på den fronten imorgon, vilket men ju så klart hoppas på, så lutar det åt att vi får ta henne till barnakuten pch se vad de kan göra för henne. Risken är att hon blir uttorkad om hon inte äter och dricker ordentligt, vilket hon gjort med blandad framgång de senaste dygnen. Stackars lilla flicka säger jag bara! skönt att se att hon blixtrar till mellan febertopparna emellanåt och visar upp den lilla dam man är van att se. Nära till skrattet och nyfiken är hon, och när hon fyrar av sitt leende så smälter pappas hjärta.
Eftersom jag förväntas jobba imorgon, eller rättare sagt om bara 5 timmar, så kan det hända att jag måste avbryta min arbetsdag för att hjälpa till med de 2 andra barnen när Ingemo i så fall tar Solise till sjukhuset. Låt oss verkligen hoppas att så inte sker- av flera anledningar!!!!
De andra 2 barnen är friska nu och det underlättar eftersom vi har en LaLandia-resa att se fram mot på fredag. Hoppas nu bara att vi kan genomföra den som vi har tänkt oss och hoppats på....

Läggdax- oh yes! Natti natti och på återseende snart igen.

Niklas.

Bjuder på ett gästspel av Mr Richard Marx: wherever you go, whatever you do- I will be right here waiting for you....