Nytt år- nya möjligheter!

Hej alla!

Gott nytt år och god fortsättning på er. Året som hunnit passera, och även tiden sen jag skrev sist vilket var ett bra tag sen, har gått väldigt fort. Det har väl nog en tendens att göra det när man har roligt.... :)

Börjar med att berätta att jag drabbades av något jag aldrig skulle drabbas av- nämligen skrivkramp. Som många gånger tidigare så har jag varit full av idéer och saker jag ville skriva och berätta om men sen när jag satt mig vid datorn så låser allting sig. Tråkigt men sant!
Jag har velat men inte kunnat, som med så mycket annat här i livet. Jag vet dessutom att jag hade skaffat mig en trogen skara läsare och därför har det känns extra tråkigt när det bidde så här. Därför kan detta året med början idag bara bli bättre och jag ska from nu göra mitt yttersta för att alla ska bli glada igen när jag börjar skriva. Kalla det gärna ett helt eller i alla fall ett halvt nyårslöfte men vi får hålla tummarna.... ;)

Så klart har där hänt en hel del sen jag skrev sist i juni- av naturliga skäl! Vi har hunnit med att avverka en skön sommar med lite resande inom landet och även en kort sväng till Tyskland för att fylla på förrådet av alkoholhaltiga drycker inför den gemensamma 80-årsfesten som vi hade i början av augusti. Vi var även en sväng till Småland och Astrid Lindgrens värld. Icke att förglömma så har barnens morfar/svärfar införskaffat sig och därmed oss en liten mysig stuga mitt ute i ingenstans i mitten av Skåne dit vi har varit ett par gånger för att koppla av och mysa.
Hösten innehöll en resa till Milano för att ytterligare fira att vi fyllde 40 båda 2 och den resan var helt makalöst skön att få komma iväg på. Mer om den sen!
Som vanligt så åkte jag och farbror Martin, min broder från en annan moder, till Stockholm i början av oktober för att se NHL-hockey. Saken var bara den att den här gången fick vi se vårat bästa lag, New York Rangers, med målvaktshjälten Henke Lundqvist. Vilken upplevelse att äntligen få se honom spela!!!! Nu återstår bara att få se honom spela hemma i Madison Square Garden så är jag nöjd.... ;)
Glömde säga att medans Ingemo jobbade i augusti så tog jag barnen och åkte i sällskap av Martin och Maria till Borås djurpark vilket oxå det var en upplevelse som inte gick av för hackor. Tur med vädret hade vi oxå!

Lika sjuk som jag var mer eller mer eller mindre hela tiden från slutet på augusti 2010 till slutet på februari 2011, lika frisk har jag varit sen dess med inte en frånvarotimme från jobbet. Inte pga sjukdom i alla fall! Tvärtom så har jag jobbat övertid så det har stått härliga till och därmed hunnit bygga upp en fin bank av komptimmar att nyttja närhelst jag önskar. Sedan ett tag tillbaka så tar jag inte ut övertiden i pengar utan föredrar att ta ut den i ledig tid som går att omsätta i lediga dagar utan större bekymmer för mig.
En icke helt obetydlig anledning till att jag hållit mig så frisk är att jag tog tag i mitt liv inför hösten och började på karate tillsammans med Maja. Från början var det faktiskt hennes idé då hon på ett idrottssommarläger fick prova på karate och fastnade direkt. Hon tyckte det var så roligt att hon frågade mig och vad kanske inte så många vet är att jag tränade karate för ca 20 år sen. Visserligen var jag nog en 30-40 kg lättare då men det är inget som inte går att ändra på- vikten alltså. Redan från dag 1 på träningen kände man sig hur välkommen som helst och det har bara fortsatt i den andan. Alla hjälper alla och man är som en enda stor familj. Sidoaktiviteter som fester, glöggkväll och även en utgång på Glorias har ytterligare svetsat oss samman som grupp. Det har känts väldigt tomt att inte gå till träningen varje vecka som jag varit van vid. Om på dagen 2 veckor är det dax igen och gissa om jag längtar.... :)

Husdjuren har gått åt som smör i solen, dvs när vi började året hade vi 5 och nu ett år senare är det bara ett kvar. Katterna Wilma och Sebbe, hunden Indra och papegojan Helena har lämnat oss och kvar finns bara lillpapegojan Zlatan. Känns både tomt och framför allt konstigt att inte ha djuren kvar men sånt är livet. Finns ju alltid en baksida av allting och så även med att ha husdjur.
Helena var den enda som dog naturlig väg för båda katterna och hunden fick vi tyvärr avliva av olika anledningar. Vad som händer i framtiden på husdjursfronten står skrivet i stjärnorna....

Jobbar gör jag fortfarande på sjukhuset i Lund för Securitas räkning men jag har vid sidan om detta lyckats roffa åt mig en ordinarie plats som ordningsvakt på Glorias. Ett extrajobb jag inte tänker släppa ifrån mig i forsta taget och jag har om inget annat sett till att förutsättningarna finns där ytterligare 3 år då jag utan problem klarade fortbildningen för ordningsvakter i november.
Trivs fantastiskt bra på båda jobben, och det är mycket tack vare alla glada goa arbetskamrater och arbetsuppgifterna jag har möjlighet att sätta tänderna i....

I kväll ska jag gå på bio för första gången på jag vet inte hur länge när jag ska se "The girl with dragon tatoo" i sällskap av Martin och faster Malin. Fick biljetten i julklapp av Martin! Själv gav jag honom ett par nummer av den braiga tidningen Café.... ;)

Jag bjuder nya och gamla samt trogna läsare en fortsatt bra början på året och släpper härmed iväg det första inlägget i bloggen för i år. Var så säkra- det är inte det sista ni får er tillgodo....

Niklas.

Jag lämnar ensamheten bakom mig
Någonstans
Som om den inte fanns
Den första resan tar jag inom mig
Slår upp mina ögon
För en annan värld

Ingen kan älska som vi
Ingen kan älska som vi

Texten denna gången kommer från en gammal goding, "Ingen kan älska som vi" med Grace. Fantastiskt bra låt med jag tror Christoph St Hill som sångare....