Vardagen har sin gilla gång....

Hallå i stugan!

Det går ingen större nöd på herr Melin nu när han har möjligheten, eller rättare sagt förmånen, att få vara hemma och pappaledig. Dagarna flyter på och mest handlar det så klart om att ta hand om barnen, och då främst lilla Solise som det verkligen känns som om hon gör framsteg nästan varje dag. Men en sak kunde vi aldrig förutse, och det var hennes temperament. Jösses vad hon kan bli arg! Det har aldrig hänt mig men Ingemo säger att när hon blir som argast viker hon sig som en fällkniv rakt fram över golvet och sträcker sig raklång över golvet och bara skriker för att sekunden senare sätta sig upp igen och fortsätta leka. Oj oj oj, vad månde bliva av detta!? Ett monster!? Den som lever får se, men för det mesta är hon världens gulligaste lilla dam som nästan blivit lite av pappas tjej nu iom att jag är den som tillbringar mest tid med henne. Inte mig emot! :-)
Nike är så klart oxå världens gulligaste tjej hon med, men hon har det lite tuffare eftersom hon innan var van att vara herre på täppan de veckor som vi inte har Maja hos oss. Nu kämpar hon om våran uppmärksamhet och tycker att hon ska vara i centrum mest hela tiden och det kan ta sig lite olika uttryck som tex att hon står och hoppar mitt framför en när man pratar i telefon vilket kan vara väldigt irriterande då hon inte hoppar tyst direkt utan skriker en massa samtidigt. Inte så lätt då att höra vad den man har i andra ändan av luren pratar om....


Men dom är mina bästa tjejer oavsett, och jag tycker om dom allihopa inklusive Maja även om hon inte är hos oss just denna veckan.
Här ska tilläggas att jag påbörjade skriva detta på måndagskvällen och somnade ifrån datorn vilket gjorde att jag fortsätter skriva nu tisdag morgon efter att vi alla inklusive modern i huset har ätit gemensam frukost. Så i kväll ska vi ha klassfest eller sommarfest som det kallas med Majas klass och det brukar vara uppskattat och välbesökt. Hoppas bara vädret blir bättre än vad det är ute just nu för här på Östra Torn i Lund regnar det lite lagom utanför fönstret. Får be en stilla bön och hoppas på det bästa, för mycket mer kan man inte göra! ;-)
Maja är duktig och kämpar på i skolan och med sin handboll, och det är roligt att se hur hon precis som dom 2 andra utvecklas hela tiden. På Maja märker man det genom att hon ställer frågor om allt möjligt hela tiden och man försöker svara så gott man kan. Extra roligt är att hon vågar fråga om allt möjligt! Man märker oxå att hon kan och förstår mycket mer än hon kanske ger sken av. Spännande när hon börjar 3:e klass till hösten! Viktigt att man själv, även om man har mycket med jobb och annat, att man hänger med i hennes skola så man kan försöka vara där och hjälpa henne på bästa sätt. Hon har ju en liten fördel och det är att hon är först ut så rimligtvis borde man ha mest tid till att hjälpa henne, för sen när dom 2 andra busfröna oxå börjar i skolan blir det ju av naturliga skäl mindre tid. Då är det desto viktigare att fördela tiden rättvist mellan dom känner jag. Vi får helt enkelt vänta och se vad som händer i framtiden!


Nähä, nu börjar det bli time att se till att det händer lite även idag så man inte bara sitter på sin röv och latar sig. men var så säkra, jag kommer tillbaka när ni minst anar det!!!!

Auf wienerschnizel så länge....

Niklas

"I'm not an actor, I'm not a star. And I don't even have my own car.... But I'm hoping so much you'll stay, that you will love me anyway!"
Klassiker från våra grannar i väst, nämligen Michael Learns To Rock från Danmark. "The actor" som den heter är värd att lyssnas på om och om och om OCH om igen....