Fånga dagen- carpe diem!

Hej igen!

Önskar så jag kunde få tid att skriva oftare men det blir så ibland att man inte hinner med helt enkelt. Har i alla fall ambitionen att skriva så ofta jag kan, och kanske skulle jag vänja mig vid att skriva lite kortare inlägg än vad jag oftast gör!? Tål att tänkas på....

Idag har jag gjort egentligen inte så mycket, inte än så länge i alla fall. Efter sedvanlig lämning på dagis så åkte jag om Ingemos jobb för att lämna en sak som hon bett mig om, och det är ju alltid välkommet att träffas mer än man annars hinner med. Och då är det ju träffas på den enes jobb som gäller om man ska göra det. Hemma springer man mest runt varandra känns det som, åtminstone när man har barnen att ta hand om. Igår gjorde Ingemo ett mycket välkommet och uppskattat besök på mitt jobb när jag jobbade extra hos brodern (Jens för er som inte visste det), och jag fick lyfta upp och krama både Nike och lilla Solise.
Efter besöket hos Ingemo så åkte jag till Astra för att lämna över en liten slant för att vara med på en present till en som fyller 50, och när jag ändå var där passade jag på att fånga dagen genom att träffa storchefen för anläggningen, Per, som jag har haft mycket och god kontakt med genom alla åren jag har varit där. Han har fått ett annat jobb och hinner sluta innan jag är tillbaka från pappaledigheten så jag tänkte det var bäst att passa på och ta tillfället i akt och ta ett ordentligt farväl. Nu när stället är på väg att stänga ner har man hunnit med att reflektera över vilka kontakter man knutit genom åren, och med just Per och hans hjälpreda Eva har jag haft ett mycket gott samarbete. Just därför tycker jag det är viktigt att säga hej, även om jag hoppas att våra vägar korsas igen någon gång längre fram i tiden. Kommer att bli några till mer eller mindre sorgsna farväl innan man lämnar detta stället känner jag, men sen ska man heller inte bara se allting negativt utan tvärtom försöka fånga dagen och göra det bästa av saken och se alla nya möjligheter som uppstår. Är ju ingen som vet vad som händer i framtiden- inte än i alla fall!

Senare idag ska vi hela familjen ta oss en liten tur till Löberöd och hälsa på Martin och Maria i deras nya hus. Pratade med Martin för bara en liten stund sen angående biljetterna till finalerna i handboll i Malmö Arena som jag fixat via mina kontakter i Lugi. Bra platser fick vi och vi sitter på en vinröd sektion- härligt! Faran fanns att han skulle behöva ut och resa då men han kunde hänga på eftersom resplanerna hade ändrats. Gött!
Han avslöjade under samtalets gång att de skulle bjuda på något för oss nytt i matväg så nu är man ganska nyfiken på vad det ska bli. Dom flesta känner ju säkert till hur glad ja är i mat, även om där smiter ner lite onyttigt mellan varven så försöker jag tänka på vad jag stoppar i mig. Det går så där, men nu har jag tagit tag i det lite mer ordentligt så vi får se vad som händer. Sen händer det ju att min kära hustru lagar himlans god mat och då kan man inte låta bli att slicka skålen så gott det är....


Just nu längtar jag bara efter att få ha hela familjen samlad på en gång och mysa tillsammans, men det kommer att dröja lite eftersom Maja försvinner iväg till mormor och morfar i Värmland i helgen och kommer därför inte till oss förrän på måndag och då jobbar jag. Söndagen kommer däremot att bli en höjdare eftersom då får jag och Ingemo äntligen lite tid för oss själva och ska förhoppningsvis avnjuta en god lunch tillsammans innan vi drar in en stund till Malmö för att spatsera runt om vädret tillåter. Om inte så får det väl bli ett besök på Entré där ingen av oss har varit tidigare....
Det är nog så viktigt att ägna tid åt sig själv bara vuxna emellan även när man har barn för gör man inte det så glömmer man lätt bort det som är en av grundbultarna i ett förhållande och det är viktigt att komma ihåg varandra även om barnen dar den mesta av tiden.
Kanske skulle göra min kära hustru glad genom att fortsätta med monteringen av grindarna i trappan nu när jag äntligen skaffat plugg!? Det får bli när jag hämtat Nike på dagis vilket det är hög tid för nu.

På återseende snart igen!!!!

Niklas.

"Would you know my name, if I saw you in heaven? Would it be the same, if I saw you in heaven? I must be strong, and carry on- cause I know I don't belong here in heaven...."
Behöver knappast säga hur mycket denna betyder för mig, denna underbara låt "Tears in heaven" av Eric Clapton!