Och det som började så bra....

Hej igen!

Ja, vad ska man säga? Veckan som började så bra med att jag hann med mycket måndag och tisdag innan jag skulle fortsätta lära mig på den nya arbetsplatsen. Och jag kände direkt att det var ett ställe jag tycker om att jobba på för där händer rent ut sagt jävligt mycket i princip hela tiden och det är just ett sådant arbete jag trivs med att ha. Många bollar i luften- där har man herr Melin i ett nötskal!
Onsdagen rullade på utan större bekymmer och jag såg redan fram mot att få sätta tänderna i torsdagens utmaningar. Min co-driver Kjell tror jag satt rätt avslappnad där bakom mig och lät mig styra, och dök det upp något som jag var aningens osäker på så var det bara till att fråga. Det är ju det som är meningen med att gå i lära som det kallas i min bransch. Och så kom då torsdagen....
Kände inte det minsta knas när jag som vanligt gick till jobbet, vilket tar en dryg halvtimme med bra musik spelandes i öronen. Tack till iPhone och Spotify! Nå väl, vid frukosten, som intogs vid halv nio, kände jag att det började bubbla lite i maggen. Äh, det är äl ingenting tänkte jag och fortsatte jobba som om ingenting hänt. Men ack vad fel jag hade. Tur jag inte var ensam där jag satt, för jag fick mer eller mindre rusa in på toan och där blev jag sen sittandes en god stund. Det kan jag iofs bli även i vanliga fall, men nu var det inte så roligt. Ska inte gå in på några detaljer dock- jag lovar! Kontentan av detta toabesök blev att jag fick säga till Kjell hur landet låg och tacka för mig, ringa efter Ingemo som ju själv var hemma med sig och sjuk Solise. Great- alla i familjen utom Maja hade nu varit hemma med magproblem= influensa och eller magsjuka.
Fast Maja kunde även hon vara lugn för på kvällen så spydde hon som en gris och så vips var ALLA i familjen sjuka. Det är ta mig fan inte klokt detta! Jag hoppas verkligen att vi alla blir friska snart så allt så sakteliga kan börja återgå till det normala. Är det till att hoppas på för mycket tro!? :)


Annars då? Förutom sjukdom så har det väl inte hänt så där jättemycket, mer än att jag har fortsatt ta tag i saker som skulle tas tag i. En del grejer ska Ingemo ha tack för att hon tjatar på mig att ta hand om för utan hennes små vackra påminnelser så hade det kanske varit status quo fortfarande. Bla så fick LKF sig ett samtal idag angående elen i vårat hus och det var som jag misstänkte, fast dubbelt upp. Dom hade 2, TVÅ, anmälningar om vårat problem liggande så man kan lite lätt undra varför ingenting har hänt. Men Rickard som är vår värd sa att dom skulle ta tag i det bums och det gjorde domoxå för bara någon timme senare så ringde elektrikern och frågade om dom kan komma på måndag nästa vecka. Javisst svarade jag för jag har nämligen fripass måndag och tisdag så det passar bra om dom åtminstone kan börja kika på det då. Nu när vissa i familjen ägnar sig åt att kräkas är vi mer än någonsin i behov av en fungerande tvättmaskin.... ;)

Man får ju en dygnsrytmen som en jag vet inte vad när man legat och sovit till och från i mer än 24 timmar det senaste dygnet. Slötittar på tv:n och ser både sånt man vill och inte vill se. Hann dock se lite bra hockey från NHL i natt på ESPN, den amerikanska kanalen vi har. Mycket Vänner har det oxå blivit då både kanal 5 och danska 2:an visar gott om gamla avsnitt av den braiga serien. Nu i eftermiddag var Ingemo iväg och hyrde film, och som vanligt fick barnen 2 och vi en film att avnjuta. Grejen är den att när jag hyr så hyr jag något som jag vill se och när Ingemo hyr gör hon samma sak. Det är nämligen inte så ofta vi hittar något som vi båda vill se.... :)


Mitt kära allra vinrödaste Lugi vann tidigare i veckan när det var återstart av elitserien i handboll för herrar efter ett uppehåll för VM där Sverige kom på en hedrande 4:e plats. Dom lyckades med konststycket att besegra Guif på bortaplan vilket det inte är många lag som normalt gör. Nu är årets upplaga av de vinröda herrarna inte något normalt lag då dom är kapabla att i sina bästa stunder klå vem som helst när som helst. Fortsätter dom på inslaget spår kan det bära hur långt som helst- kanske hela vägen in i maj och till Göteborg!?

Nähä, nu är det dax att göra lite annat men med tanke på att jag är ledig i en vecka så ska jag nog snart kunna vara tillbaka här och skriva av mig lite. Tills dess- auf wienerschnitzel!

Niklas.

"I got to get a message through,
I don't know where we're going.
I wrap my arms around your naked shoulders,
take cover for the night.
I see you in the morning rain,
oh step inside and lay beside me.
Tender can you close my eyes and blind me,
oh give me just a smile..."

Har kommit in i en Per Gessle/Roxette- period igen. Eller säg så här- jag kommer aldrig ur den, för den finns alltid liggandes där någonstans i mitt hjärta. Denna gången är det "Silver blue" från Tourism-skivan som får äran att presenteras. När Ingemo och jag såg Roxette i Halmstad i augusti förra året så avslöjades att det var denna låten som hade blivit framröstad av fansen på hemsidan som deras bästa låt. Absolut är det ingen dålig låt, men för mig kommer det nog alltid att vara "Listen to your heart" eller "Queen of rain". Jag har alltid och kommer alltid att vara svag för Gessles förmåga att skriva ballader, så man kan ju hoppas att på nya Roxette-skivan som kommer om en vecka att han inte upphör att förvåna och frångår den vanan....
OBS! Viktigt att komma ihåg är att jag inte alls är sorgsen eller på något sätt olycklig även om jag citerar en låt av Gessle med mer eller mindre sorgset innehåll, för det är nämligen så att de flesta av hans ballader innehåller den sortens texter. OBS!