Hej igen!
Long time no see som det brukar heta. Har av olika anledningar inte haft varken tid eller ork till att sätta mig ner och skriva, även om jag verkligen har velat eftersom det är ett för mig skönt sätt att koppla av om än bara för en stund. Sjukdom på barn och fru, nu för 5:e veckan i rad, har gjort att jag helt enkelt inte orkat. Kan tyckas vara dagens i-landsproblem och det är det väl iofs oxå, men fortfarande är målet att skriva så ofta jag bara kan och vågar. Som sagt så behöver man inte skriva så jättemycket eller jättelångt, fast just detta beror kanske på vad man är sugen på att berätta eller ta upp.
Ibland har man det stenklart för sig när man sätter sig ner men lika ofta bara går det av farten. Som nu tex....
Igår var jag och Ingemo bjudna ut till Carolines föräldrar ute i Sandby där det ställdes till med fest till Carolines ära. Det var en härligt festlig stämning och tillställning, och den hölls till Carolines ära dels av anledningen att hon fyller 35 men även av den anledningen att hon har varit med om en resa de sista 4:a åren som ingen annan ens kommer i närheten av ens om vi försöker. Vilken grej säger jag bara. Och kanske framför allt- vilket mod!!!!
Det var så skönt att kunna sitta ner där kring bordet och bara få njuta om den underbart goda maten och det supertrevliga sällskapet. Tiden gick som vanligt alldeles för fort, så som den brukar göra när man har roligt, och tyvärr behövde vi köra hem lite tidigare än vi hade hoppats på eftersom våran barnvakt var krasslig. Men detta förtar inte glädjen av att få vara del av en kanonkväll som denna!!!!
Man inser ibland vad man har gjort och kanske ställt till med, och ibland har man kanske inte riktigt förstått vidden av det hela. Jag vågar påstå att jag är en av dem som varit med allra längst på den resan som Caroline har gjort, och även om det inte alltid varit en dans på rosor för någon av oss inblandade så har nu målet nåtts. Fast har jag nu kännt att det inte varit lätt alltid så är det ju inget mot hur huvudpersonen har haft det, så sluta gnälla nu herr Melin och ryck upp dig.... :-)
Nu börjar del 2 på resan- fortsättningen!
Som lite avslutning på denna helgen har jag idag tillsammans med alla barnen och även Ingemo en stund innan hon var tvungen att sticka iväg och jobba varit på den årliga Våffeldagen som anordnas av den Lokala Hyresgästföreningen. Välbesökt är dagens understatement men konstigt vore annars när det vankas gratis våfflor av olika slag och en massa smarriga tillbehör till. Passsande nog fick jag ett förkläde med texten "Kökets konung". Kan det bli mer fel eller!? ;-)
Framför allt var där en massa barn men så klart även en del vuxna och det märktes att dom uppskattade det hela. Eftersom jag numera ingår i den lilla men dock styrelsen så var det tur att jag var ledig och kunde hjälpa till. Tur man har snälla och väluppfostrade barn som hjälper till med det som behöver hjälpas till med, tex att passa minstingen i familjen. Hennes båda storasystrar var som 2 små änglar hela dagen, ja hela helgen faktiskt, så det var bara för den stolta fadern att kämpa på med sitt gräddande av våfflor utan att egentligen behöva tänka på barnen. Tilläggas skall dock att jag hade dom inom synhåll hela tiden. Split vision kallas det visst....
Imorgon måndag är tanken att jag ska börja första dagen på ett nytt kapitel i mitt liv. Känns som det kan behövas en liten eftertanke här vad det gäller en del väsentligheter som kost och träning så det är bara att ta tag i det hela igen och verkligen tänka efter varenda gång något som har med det att göra ska genomgås. Visserligen har jag inte varit sjuk själv men alla andra i familjen har ju varit det i omgångar 5 veckor på raken nu så även jag har blivit lidande vad det gäller en massa men imorgon är det som sagt dags igen. Känner mig verligen motiverad och det är bara inspirerande! Mycket har jag att tacka Ingemo för främst för att hon finns där för mig men även för att hon hjälper mig att känna mig motiverad att ta tag i saker och ting. Förändringens vindar viner kring herr Melin- you just wait and see!
Natti natti allesammens!
Niklas
Lyric of the day: "öppna din dörr och säg att du vill ha mig här, säg att du inom bär- bara kärlekens röst. Och jag ska öppna min dörr, och ge dig varje dag igen. Leva här för sanningen, låt mig bli den som först- öppnar din dörr."
Klassikern av Tommy Nilsson, Öppna din dörr, som jag mer av en slump råkade snubbla över medans jag lyssnade på Spotify. Mmmmmm- vilken ballad!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar